Sjöbo – Knalleland

Utsikt mot norr. I bakgrunden Öresjö. Solgårdar i nederkant t.v.

Historik

Denna krönika om Stor-Sjöbo omfattar områden som Sjöbo, Blombacka, Johannelund, Erikslund, Saltemad, Alideberg, Armbåga och Lundby. Det nya Nordskogen, öster om järnvägen, får vi nog snart också räkna till Sjöbo. – I norr låg förr hemmanet Sjöbo, vid Barnhemsgatan ner mot Viskan. Dess manbyggnad, numera riven, användes mellan 1918 och 1976 av Sjöbo Barnhem, där omhändertagna barn vistades. Från början drevs hemmet av Föreningen för Vård och fostran av Barn och Ungdom (FVBU) och från 1945 i Mariastiftelsens regi (stiftelsen skötte all barnomsorg i Borås fram till 1964). Mellan 70 och 90 barn passerade igenom verksamheten årligen, men maximalt 30 samtidigt.

Men låt oss starta i söder. I början av 1960-talet kunde Borås locka med två saker som i ett huj gjorde Borås till en turiststad, med massvis av långväga besökare – djurparken och lågprishandeln. Campingplatsen vid gården Saltemad fullkomligt exploderade när den öppnade 1964; den gamla på Jutagärde i Skogsryd hade aldrig haft mer än tiotalet tält per dygn under högsäsong. Runt bl.a. postorderföretagen Ellos och Josefsons uppstod då namnet Knalleland i sann Boråsanda. Efterhand fylkades också de etablerade butikskedjorna där, men dessvärre förlorade området därmed sin ursprungliga dragningskraft. Det blir nu intressant att se om namnet Knalleland kommer att bestå, när knallen inte lockar på samma sätt längre.

Detta nya Knalleland kallades i början av förra seklet för Bäverdalen. Där fanns både Bäverdalsparken och Bävermansgatan, allt namngivet efter handlanden Christian Bäfverman som här hade ett skogsskifte. Vid infarten till Knalleland söderifrån (mittemot ”Myrorna” på nuvarande Bergslenagatan) låg stadsägor som kallades Lundby och där fanns då Lundbygatan. Numera har detta gatunamn flyttats till en infart från Esplanaden – ett namn som många säkert förknippar med fabriken som gjorde Esplanadglass. På kartor benämns hela området som Lundby ännu i mitten av 1960-talet. Men plötsligt har namnet Lundby vandrat iväg till det nya handelsområdet vid Armbågavägen, och längre bort hittar vi Lundbyhallen – nära den plats där landeriet Armbåga en låg gång. Mycket märkligt! – Norrut, i slutet av Esplanaden låg landeriet Erikslund och det lilla Alideberg, och närmare Sjöbo har vi Blombacka, Johannelund och Nolhaga. Dessa namn har gett namn åt senare bebyggelse.

Bebyggelse

Vid sekelskiftet fanns enstaka bostadshus i detta Stor-Sjöbo. En mer omfattande utbyggnad kom igång med hjälp av bostadslån via det halvkommunala AB Egna Hem. Omkring 1917 byggdes drygt 30 villor med tidstypiska brutna manzardtak mittemot Folkets Park och 1935 de drygt 20 lådliknande villorna på Saltemadsgatan. Idén med två våningar var, att en av dessa skulle hyras ut och bidra till finansieringen. De var avsedda för ”stadens kroppsarbetande befolkning eller med dem jämförliga”. Detsamma gällde för de 160 småstugorna runt södra delen av Sjöbogatan från 1936. Prislappen på en inflyttningsklar småstuga där låg på 12 000 kronor och årslönen för en textilarbetare runt 2 000 kronor.

År 1933 lanserade socialminister Gustav Möller idén om barnrikehus som en bot mot trångboddhet. HSB genomförde egna projekt från 1936 som kallades Solgårdar – i folkmun blev det Kläckebo. Projektet gällde hela landet och i Borås fanns barnrikehus på fler ställen. Området vid Erikslund är det mest kända, men även vid Kellgrensgatan, Alingsåsvägen och lasarettet (nuv. busshållplatsen) uppfördes de. När Erikslund var färdigbyggt 1939 fanns inte mindre än 479 barn i de fem hyreshusen. Livat och glatt var det i området, gissar vi. Men stämningen var god och många vittnar med glädje om sin uppväxt. En kamratförening har också gjort att sammanhållningen bestått.

Mittemot Solgårdar finner vi Alideberg, som 1959 bebyggdes med några större hyreshus. Området upp mot Sjöbo torg är något äldre, med hyreshus runt Huldre- och Blombackagatorna från 1930- och 1940-talen, medan de vid Johannelundsgatan stod klara 1956.

Den norra delen av Sjöbo hade en lantlig prägel innan den började bebyggas. Endast 100 m norr om Sjöbo torg – den tidigare platsen för Borås GIF:s fotbollsplan – låg gården Rua med fullt lantbruk.  Från 1956 fylldes Björkhems-, Lindorms- och Norra Sjöbogatorna med hyreshus. Skyskrapan stod klar 1957. Torget utformades som en s.k. grannskapsenhet, där affärer, apotek, post m.m. skulle finnas. Egen biograf fick man 1960 – [först: Forum] den hette Olympia och skylten från gamla Olympia vid Stora torget följde med upp till Sjöbo.

Sjöbo sommarstad var också ett projekt i bred folklig anda. 1944 ställde staden ett område med 120 lotter till förfogande för boende i flerfamiljshus, där de kunde odla sin täppa och koppla av i sin lilla stuga.

Gatunamn

Innan den trädplanterade ”Esplanaden” (Skaraborgsvägen förbi Ryavallen) anlades 1926 gick Fristadsvägen nära järnvägen över kullen – nuvarande Albanoliden. Den kallades förr Bergslenabacken. Här bodde ”Bergs Lena” – pigan Lena som arbetade hos traktörskan fru Inga Maria Berg (med eget värdshus nära Bäckegränd).  Bergslenagatan mynnar än idag ut vid Erikslund, intill infarten till djurparken.

Av gatunamnen kan man ana var Albano, Johannelund, Alidelund, Alideberg, Skogshyddan, Blombacka, Nolhaga och Saltemad en gång låg. De är alla exempel på små boplatser som avstyckats från ett hemman. Mariebergsgatan går numera runt Knalleland och minner om Norra Marieberg som låg här.

Folkets Park

Folkets Park räknar sin start från 1907. En skogslott kunde då köpas av arbetarrörelsen, men stämningarna i samhället vid denna tid gjorde att det måste ske genom en bulvan – K.J. Wilén. Denne man intog med tiden framträdande positioner i samhällslivet. Han har också gett namn åt parkeringsplatsen vid parken.

Ett intensivt arbete tog sedan vid och med mycket ideella krafter byggde man sedan en festplats och den teaterlokal som ännu finns där. Där ordnades dans och teater, men också politiska möten och manifestationer. Mest imponerande är kanske den höga klass som teaterprogrammen hade under många år. Lustspel, operetter och varietéer gavs varje helg under sommarsäsongen. Folkets Hus-organisationen låg bakom mycket av detta, och det gav turnerande skådespelare möjlighet till sommararbete.

År 1944 inköptes mera mark för att utöka verksamheten. Det tog några år innan Parkhallen stod klar 1955, men sedan följde en glansperiod fylld med dans till tidens jazziga toner. – Sedan 2010 drivs Parkhallen av sällskapet Par Bricole.

Idrottsanläggningar

Många sportanläggningar finns på det område som förr kallades ”Hagelqvistska lyckan” (efter ägaren till Viskastrands Wäfveri). Först ut var Tennishallen 1932, där Wimbledonvinnaren Sven Davidsson fick lära grunderna under pappa vaktmästaren Nils överinseende. På Ryavallens gröna matta ägde fotbollspremiären rum 1941 med match mellan Elfsborg och landslaget (2–1). Sven Jonasson avslutade 1946 sin allsvenska karriär efter 410 matcher, ett oslagbart(?) rekord. Ishockey spelades utomhus bakom Ryavallens sittplatsläktare, innan man flyttade inomhus i Ishallen 1972. Lundbyhallen i Armbåga byggdes 1999. Dess tak höll inte för snötrycket 2010, men tre år senare var hallen åter i bruk som multisportanläggning. Borås Arena stod klar 2005, och Ryahallen samma år som inomhusarena för friidrott. 1969 invigdes Alidebergsbadet, som 2014 fick registrera ett världsrekord, när najaden Sara Sjöström forcerade 50 m fjärilsim på 24,43 sek. (Bana 4) Anläggningen kompletterades 2010 med Borås Simarena.

Cultur, Curiosa & lite Cul