Hulta – Sörmarken

Hulta , med Trandaredsgatan i förgrunden.

Historik

Stadsdelen Hulta har sitt namn efter tre gamla hemman med samma namn, och åtskilda med tilläggen Väster-, Mellom- och Östergården.  Invånarna blev boråsare 1920, då resterna av gamla Torpa socken inkorporerades i Borås stad. Idag anses stadsdelens centrum ligga vid Hulta torg. Stadsdelens gränser är något svävande, men att den når fram till motorvägen är ett förslag. Den närbelägna Holmens gård räknas nog dit av de flesta, liksom området Sörmarken.

Näringar

De ursprungliga gårdarna delades efterhand i allt mindre delar och handelsträdgårdar blev i början av 1900-talet den typiska näringen för området. Efterfrågan från stadsborna på färska grönsaker och rotfrukter gynnade odlarna från Hulta. Flera handelsträdgårdar finns kvar, men numera är odling och försäljning av blommor det viktigaste för dem.

Bebyggelse

Förutom de äldre gårdarna byggdes i början av förra seklet både villor och hyreshus utmed gamla Ulricehamnsvägen (nuvarande Hultagatan). På både nedre och övre Hulta byggdes sedan hundratals bostäder. De mest kända är de 42 små s.k. Sparbankshusen i övre områdets centrum, som stod klara 1959.

Gatunamn

På gatunamnen kan man förstå var ett par av de ursprungliga gårdarna ungefärligen låg. De många kryddnamnen är kanske en hyllning till de svunna trädgårdsodlingarna. Det mest typiska för området är annars namnen med anknytning till knallarnas språk månsing. Här finns Fässing-, Blejde-, Skilling-, Tralling- och Hansinggator. Fässingen är namnet på knallens varupåse, som han bar över axeln, medan de andra namnen är penningar. En blejde var exempelvis lika med en tolvskilling, dvs. en tjugofemöring, och en skilling var då värt cirka två öre. Vid myntreformen 1873 byttes riksdaler och skilling mot kronor och ören.

Minnessten

Vid COOP:s takparkering står en småskadad minnessten, som idag känns något malplacerad. Den minner om ”rikegarvarn” Johannes Pettersson (1813–92), som föddes på Hulta Västergården. Att han kallades så förklaras av att han i unga år startade ett garveri och blev förmögen. Mer känd är han annars för att ha varit en av grundarna till Borås Wäfveri AB. Under en period satt han även i riksdagens första kammare. På äldre dar drog han sig ofta tillbaka från borgarhuset vid Stora Torget (tomt 164, Torggatan 25) till sitt praktfulla sommarställe Hultaberg, som låg där stenen nu står.

Cultur, Curiosa & lite Cul