Druvefors

Handlanden P.A. Åkerlunds villa.

Historik

Stadsdelen Druvefors avgränsas naturligt av Viskan och Lillån. Härnedan sträcker vi ut gränserna till stadsmotorvägen och Gånghestervägen. Stadsdelar har i allmänhet sitt namn efter något hemman eller avstyckat markområde. Men här har namnet tagits efter en persons släktnamn. Det skedde på 1660-talet.

Borgmästare under åren 1634–1655 var Sven Persson. Denne gårdfarihandlande hörde till urinvånarna i staden. Han ägde nämligen Värmagården i Torpa kyrkby, som var ett av de hemman som överfördes till staden vid grundläggandet. Han fick hemmanet Sjöbo i vederlag, men var inte nöjd med det utan tillskansade sig stora delar av stadsjorden (som skulle vara stadens för evärdlig tid).

Sonen Johan Svenssonövertog borgmästarsysslan under åren 1655–1675. Vid det nuvarande Druveforsfallet låg då den lilla Skägge kvarn. Denna köptes av honom och en verkstad byggdes. I denna smiddes sedan spik, kittlar och annat. Johan överbyggde kvarnen och täppte fräckt nog till kungsådran i ån. Han tog släktnamnet Wijndruf (Windrufva). Efter honom fick platsen namnet Drufvefors, och han fick skattefrihet (borgerligt frälse) för en sätesgård. Då det gällde stadsjorden följde han i faderns fotspår och drev en egen hårdför fastighetspolitik. Genom sin belägenhet utanför stadsområdet var fastigheten undandragen Borås jurisdiktion och beskattning. Druvefors införlivades nämligen inte med Borås stad förrän 1877.

Herrarna hade en ständig kontrovers med staden och dess företrädare. Sina egna intressen satte de alltid främst. I annalerna betraktas släkten oftast med avsky för sina spekulationer.

Värsta skandalen

Men värre skulle det bli, även om det följande inte inträffade inom stadsdelen Druvefors. En förskräcklig händelse:

”Natten mellan 28 och 29 dec. 1724 blev, i sin sötaste sömn, handlanden Anders Boberg genom omenskliga händer dräpen av Romans Ingeborg och uti sin hustrus närvaro och dess tjänsteflicka Karin Andersdotter”. Bakgrunden var denna: Boberg var gift med den 27 år yngre Maria sedan några år. Hon hade före och under äktenskapet haft en ”nära vän”, och på dennes förslag hade nu Boberg tagits av daga genom att ge sken av en olycka. Men vem var vännen? Jo, han tillhörde den släkt som dominerat staden under lång tid. Han hade själv kandiderat till borgmästarposten 1722 – hans namn var Haqvin Wijndruf. Byskvallret visste sedan länge hur det låg till, men som bevis för hans anstiftan förevisades en korrespondens innehållande över 500 brev mellan honom och Maria. Dessvärre brändes breven efter rättegången och med dem gick ett stycke kulturhistoria till spillo. Alla inblandade blev dömda till döden och avrättade genom halshuggning på Galgberget. Wijndruf steglades, pigan nedgrävdes och de andra brändes på bål. Och rådman Graf införskaffade ved till bålet och andra förnödenheter. Nog gav den här druvan en bitter eftersmak.

Näringar

Drufvefors Wäfveri AB – vars byggnader delvis finns kvar vid forsen – var ett halvsyskon till Borås Wäfveri AB. Fabrikören P. A. Åkerlund (1822–1901) och ett par kompanjoner hade grundat dem båda. Han betraktas därför som Boråstextilens grundläggare. Åkerlund lärde sig yrket under några år hos förläggaren Sven Erikson i Rydboholm. 1871 inköpte han Druvefors kvarn och anlade här sitt väveri för bomullstyger. Sonen Frans tog sedan över. Bomull var en känslig vara i flera avseenden och framgångar och bakslag avlöste varandra innan verksamheten upphörde 1956. Året efter flyttade Philipsons Bil AB in i lokalerna.

Andre sonen Otto startade Åkerlunds Bomullsspinneri AB 1898. Den var igång fram till 1973, för att då bli industrihotell. År 1992 flyttade Textilmuseet dit från Simonsland – men återvände igen 2014.

Bebyggelse

På Druveforskullen byggde Åkerlund 1897 en överdådig villa. Men tycke och smak förändras, och den blev bara drygt femtio år gammal och revs runt 1953. I villan fanns bl.a. berömda målade glasfönster som ursprungligen kom från Sandhults gamla kyrka (de återfördes på 1950-talet till nya kyrkan). I bjärt kontrast till Åkerlunds villa byggdes några s.k. barnrikehus i HSB:s regi på Kellgrensgatan (kv. Resedan). Under åren runt 1950 byggdes punkthusen där Åkerlunds villa stått (kv. Gullkragen), och folkhemmet trängde sig på. Ett riktmärke numera är det 21-våningars höghus som 2014 stod klart vid Druvefors. På denna plats låg en gång väveriets huvudkontor, och där etablerades sedan Rowells Postorder AB. Gamla mässbyggnaden blev Druveforsgården (men var från början disponentsvilla).

Gatunamn

Kellgrensgatan har namn efter skalden Johan Henrik Kellgren från Floby, han med Salig Dumbom, ni vet. Trandö var en ö i ”Gietholma Å”, nära Trandared, innan ån rätades och bytte namn till Lillån. Elinsdalsgatan norr om Dalstorpsskolan, går rakt igenom den gamla arbetarstadsdelen Elinsdal, där bostäderna sedan länge är ersatta av industribyggnader. På Vasagatan fanns förr Villa Germania, som ägdes av stadens tyska koloni, ofta textiltekniker. Under 1930-talet var dess rykte inte det bästa. Det ansågs vara ett tillhåll för nazister med den ökände Albert Sontag i spetsen – han som införde det löpande bandet på Algots.

Kultur & skola

Åhaga gamla lokverkstad återinvigdes 2002, med ett nytt användningsområde för utställningar och evenemang av olika slag. Den byggdes som reparationsverkstad för Borås–Alfvesta Järnväg 1903; man kunde då nyttja Kindsbanans befintliga räls förbi Spårgatan till Åhaga. Efter nedläggning 1965 användes byggnaden en kort tid för BPA byggelement för monteringsfärdiga hus. Under åren 1950–63 hade SJ en depå vid Åhaga, där växter till stationshus vid näraliggande banor odlades. Daltorpskolan byggdes 1917. I dess närhet låg tidigare Torpa skolhus.

Cultur, Curiosa & lite Cul