Norrmalm

Saga, ingående i stadsdelen Norrmalm. I bildens underkant syns järnvägen till Herrljunga.

Historik

Det gamla hemmanet Tokarp i Torpa socken låg norr om staden och överfördes dit som donationsjord 1682. Innan dess hade Tokarp under några år varit ett s.k. beställningshemman vars avkastning användes som lön åt befäl i armén. Borås stad ville komma åt marken för att kunna beta sina kreatur där. Och efter stadsbranden 1681 erhölls området genom kungligt brev till evärdlig egendom att bruka till stadens ”utrymme och nytta”.

Dagens krönika syftar på hela området norr om gamla Norra Staketgatan (Järnvägsgatan). Vi håller oss väster om Tokarpsberg och öster om den en gång smalspåriga – eller ”snålsparriga” – järnvägen Borås-Herrljunga. Ja, det var så att järnvägsivraren landshövdingen greve Eric Josias Sparre endast lyckades få igenom byggandet av en smalspårig järnväg 1863. Men ingen skugga må falla över denne gentleman, och vi ska vara glada att det blev någon järnväg alls. Den blev sedan normalspårig 1898.

Inom detta Stor-Norrmalm finns mindre delar. Området Olovsholm har sitt namn efter ett landeri vid brandstationen. Tre lägenheter har gett namn åt områdena Saga, Liljeberget och Östra Haga. Det senare var ett småhusområde vid nuvarande Linnéparken, där bebyggelsen nu är helt förändrad och märkligt nog även har tappat namnet. En gång hade det öknamnet Kattestan – som en pendang till det finare Hundstan nedanför Annelundsparken.

Bebyggelse

Norrmalm har succesivt byggts ut under de senaste hundra åren. På Dalbomslyckan, vid Hornsgatan, byggdes på 1910-talet tvåfamiljsvillor i AB Egna Hems regi. Det var de första husen där ”stadens kroppsarbetande befolkning” fick stöd med lån och borgen. De fyra långa husen i kvarteret Mården, nära brandstationen, uppfördes i mitten av 1920-talet av AB Bostäder. De renoverades 1978 – med större lägenheter som följd. Längs med Stenbocks- och Döbelnsgatorna uppfördes med början på 1920-talet många hyreshus, ofta med 5–10 lägenheter om 1–2 rum och kök. Först var det s.k. byggmästarhus, sedan hus i funktionalistisk stil (HSB och Svenska Riksbyggen). Längre upp mot Torgilsgatan byggdes större lamellhus. Och i mitten av 1960-talet kom så de höga punkthusen längst upp mot skogen. Villor och radhus ligger insprängda lite varstans.

Gatunamn

Merparten av namnen på Norrmalm kommer från olika historiska perioder. Som förebild till Margaretagatan har vi sålunda drottning Margareta, ”kung Byxlös”. Heliga Birgitta, marsken Torgils Knutsson, biskop Tomas och sagokungen Adils har också blivit ihågkomna. Folkunga- och Ynglingaätterna är historiskt bekanta, och Ymer, Brahe och Balder känner vi från nordisk mytologi. Släkterna Fleming, Wrangel, Stenbock, Horn och von Döbeln är alla kända krigare. I våra trakter är ändå Katarina Stenbock från Torpa i Kind den mest kända av sin ätt, som Gustav Vasas gemål.

Det ligger nära till hands att tro att även den riksbekante frihetshjälten Engelbrekt fått ge namn åt en gata. Men så är nog inte fallet. På gamla kartor kan man se att staden omgärdas av staketgator med tullportar. Förutom de stora vägarna går även ett par lokalvägar ut till omgivande landsbygd. Vid nuvarande Skolgatans korsning med Kungsgatan (Östra Staketgatan) finns Engelbrekts port. Namnet anses gå tillbaka till en tullinspektör Fredrik Engelbrecht på 1600-talet, och det är sannolikt förklaringen till gatunamnet.

Några gator minner om namn på gamla platser/lägenheter, såsom Kråkekärr, Tallås, Eskilsholm och Liljeberget.

Näringar

Norrmalm är i första hand en stadsdel för boende, men det finns ändå några industrier nära järnvägen.

AB Lillhagens Gjuteri & Mekaniska verkstad låg på Vegagatan 2. Ägaren Hugo Lillhage byggde Sveriges första(?) buss på ett personbilschassi 1920. Fyra år senare startade han Borås Omnibus AB och tog hand om lokaltrafiken.

AB Vitvaruindustri ”Abeve” låg mitt emot lokstallarna och tillverkade damunderkläder, klänningar m.m. Österut i samma kvarter, i det höga tegelhuset, hade vi Ångtvättanstalten Neptun.

Statens Fröklängningsanstalt höll till invid järnvägen vid Saga. Dit levererades kottar i mängd för att fröklängas, dvs. fröna skulle tas omhand för nytt utsäde. Kottarna hade förr ett högt värde – 1 tunna tallkottar motsvarade ungefär 1 tunna havre, sägs det.

Skola och kyrka

Norrmalm har aldrig haft egen skola. Barnen gick från början på Erikslundskolan, från 1949 på Engelbrektskolan. Efter 1972 är Bergdalskolan med sina åk 1–6 det naturliga alternativet.

Likt många andra stadsdelar fick Norrmalm ett församlingshem med kyrksal. Det skedde 1979, men sedan 2014 är kyrkorummet taget ur bruk. Där är nu en förskola.

Hälsa och sport

Under krigsåren växte en ny folkrörelse fram med inriktning på sunda vanor – dåtidens wellness. Man kallade sig gärna frisksportare, och betonade folkhälsa och kroppskultur. Det senare utövades med fördel vid Kypesjön i form av bastubad. En livaktig förening håller intresset vid liv.

För fotbollsspelande ungdomar har Sagavallen haft en särskild dragningskraft sedan den stod klar 1944. Flera lag har haft sina hemmamatcher där, senast det zebrarandiga Norrmalms IK. Klubben bildades 1989 som en sammanslagning av de båda klubbarna Palmia och Jump In, och mest har det blivit spel i division 6. Nyligen minskades planens yta och den tillåter numera inte spel med 11-mannalag. Anledningen var att en ny förskola skulle byggas, och den äldre Sagans förskola flyttar till sommaren från sina enkla paviljonger över planen.

Djurparken

De som bor på norra Norrmalm kan ibland höra rytanden från djurparken. Huvudentrén är visserligen på andra sidan, men djuren ”bor” alla i denna stadsdel. År 1950 kom mångsysslaren Sigvard Berggren till Borås. Han gav sig på det ena projektet efter det andra, och ett av dem var att resa till Afrika för att filma. Väl där fick han tag på en lejonunge, den välbekanta Simba, som han smugglade med hem till Tosseryd 1957. Några år senare tände Borås kommun på hans idé om djurpark, med temat Djur i natur. Det unika var samgåendet mellan olika arter på savannen. Berggren blev dess förste chef 1962.