Historik
Kristineberg och Dammsvedjan ligger söder och öster om Viskan och Lillån, samt väster om nya Varbergsvägen, på marker som förr tillhörde Gässlösa by. Dess huvudgårdar – Frälse-, Hufvud-, Jössa- och Hässlegårdarna – låg då söder om reningsverket, nära S:t Sigfrids griftegård. Den äldre delen av Kristineberg ligger på sluttningen mot Viskan. Och Dammsvedjan var förr ett torp under Gässlösa Frälsegården.
Bebyggelse
Gamla Kristineberg bebyggdes före 1930, hyreshusen dock på 1930-talet. Det var bostäder för arbetare vid Drufvefors Wäfveri AB, som var ägare till marken. Dammsvedjan började bebyggas med bostäder 1948. Svedjeskolan stod klar 1956 och kyrkan 1969.
Under åren 1965–75 byggdes 1 miljon bostäder i landet – det s.k. miljonprogrammet. I Borås byggdes de sista av dessa bostäder på Kristineberg, med början 1969. Det rörde sig om 500 hyreslägenheter vid Lars Kaggsgatan och nära 400 radhus och villor vid Sparrfelts- och Rödjegatorna. Området fick ett eget centrum med bl.a. affär, simbassäng och skola. Vid byggnadsperiodens slut hade dock teko-krisen slagit till på allvar, och plötsligt stod över tusen lägenheter tomma i Borås. Tursamt nog byggdes här betydligt färre bostäder än vad som planerats några år tidigare.
Reningsverk och soptipp
Gässlösa reningsverk kom till 1934. Den kraftiga befolkningsökningen krävde samlade insatser för att ta hand om avloppsvattnet. Rännstenarna hade länge annars varit den naturliga vägen för detta. Men samtidigt som de första vattenledningarna byggdes på 1880-talet, lades också några avloppsledningar kortaste vägen till Viskan, vilket inte till fullo uppskattades av de boende nedströms.
Latrin i behållare tog man hand om för tillverkning av pudrett. – Lägg ordet på minnet! Pudrettfabriken låg i Bockaryd (nära Rydboholm). Latrinet blandades med torv och kalk samt pulvriserades, för att användas som gödningsmedel.
År 1933 kunde vi läsa, att ”en ny soptipp är under anläggning i skogspartiet mellan Gässlösa och Transås. En större mosse erbjuder här möjlighet till avstjälpning under mycket lång tid framöver”. Tiderna förändras och numera bränns soporna vid Bäckeskog och ger fjärrvärme.
Det nuvarande reningsverket kommer ännu en tid att vara ett dominerande inslag i stadsbilden bortom Kristineberg. Det tar inte särskilt stor plats, men dess placering har länge varit en hämsko för bebyggelse i dess närhet pga. säkerhetsavstånd. Efter flytten till nya Sobacken kommer området att prioriteras för bostäder.
Institutioner
År 1861 bildades Borås Frivilliga Skarpskytteförening för välfrejdade och fosterländskt sinnade män. En enkel skjutbana anlades 1865 i Kristinebergshålan. Verksamheten finansierades delvis av stadens hundskatt, som var 5 Riksdaler per hundkreatur. Mariastiftelsen, som bl.a. startat skola för flickor i staden finansierades också av denna skatt och en strid uppstod om vilket som var viktigast. Borås Skytteförening nybildades 1887. Dess första verksamhet ägde rum vid en skjutbana utefter nuvarande Furubergsgatan. Längsta skjutavstånd var då 240 meter, men det krävdes snart att skjutning skulle kunna äga rum med en 300-metersvall, och en förlängning in i en trädgård gjordes. Skytteföreningen flyttade 1894 till en ny bana som anlagts på nuvarande Björkängsvallen. Verksamheten där upphörde 1929, när lasarettet skulle byggas, och flyttades till Gässlösa med sin skyttepaviljong.
Inom gamla Gässlösas gränser ligger också sedan 1954 Blå Stjärnans djursjukhus. Det startades av den frivilliga försvarsorganisationen Blå Stjärnan, som ursprungligen strävade efter att bli för djuren vad Röda Korset var för människor. Djursjukhuset drivs numera av en stiftelse.
S:t Sigfrids griftegård från 1940 räknas som en av de vackraste begravningsplatserna i landet med sin landskapskaraktär. Stadsarkitekten Harald Ericson ligger bakom Krematoriet med Uppståndelsens kapell, och anses av många vara hans förnämsta verk i funktionalistisk stil. I kapellet från 1944 finns en Kristusbild av Bror Hjort – på sin tid oerhört omdebatterad för sitt format och sina semitiska drag. Bland många andra konstverk kan nämnas Tyra Lundgrens skapelse Livets rikedom intill kapellet.
Gatunamn
Christina Håkansson gifte sig 1830 med änkemannen Bernt Håkansson. Deras hus kallades Christineberg, och gav namn åt hela stadsdelen och även Kristinebergsgatan. Ägaren till Frälsegården Fredrik Andersson möter vi i Fredriksborgsgatan. Jössagatan har namn efter en gård i Gässlösa. I några gatunamn påminns vi också om chefer vid Älvsborgs regemente på 1600- och 1700-talen – Lars Kagg, Anders Sparrfelt och Johan von Lingen.