Utveckling

När staden växte vid förra sekelskiftet kom de nya stadsdelarna runt centrum att bebyggas i huvudsak med trähus i flera våningar. Norrby, Lugnet och Erikshill-Brodal är exempel på detta. Ett par decennier senare kom de då nya områdena, såsom Hedvigsborg, Göta och Byttorp, att få bebyggelse av villor och hyreshus i sten.

För Hedvigsborg beviljades medel för framdragning av vatten och avlopp 1937, och några år senare var byggandet igång. Hedvigsborg var ursprungligen planerat för villabebyggelse, men kom i slutet av 1940-talet till stor del att köpas upp av Algot Johansson AB, som lät bygga hyreshus för sina anställda. Han ägde omkring 40 fastigheter innehållande 300 små lägenheter – de flesta just här. Längs vägen vandrade sedan 700–800 flickor till och från fabriken vid Bryggaregatan.

Stadsdelen Hedvigsborg ligger på mark som ursprungligen tillhörde gården Getholmen – ”½ mantal skattehemman” – i Torpa socken. Dess manbyggnad och ladugård låg något öster om rondellen, 200 m söder om vägporten.

Till Getholmen hörde också området Storängen, vilket också räknas till stadsdelen Hedvigsborg. Tvåfamiljsvillorna där byggdes i AB Egna Hems regi på 1920-talet.

Namnet

Namnet Hedvigsborg kräver en förklaring. Under ett par år på 1870-talet ägdes Getholmen av brukspatron Ählström och hans hustru. Hans titel var nog ett minne från bättre tider. Familjen förde en mycket kringflackande tillvaro, och flyttade mellan olika orter i Sjuhäradsbygden nästan varje år. Hustrun kallades Hedvig, men hette egentligen Hedda, och hennes smeknamn anses av vissa ha gett namn åt stadsdelen. Deras vistelse här är dock både för kortvarig och för tidig för att kunna sättas i samband med namnet Hedvigsborg.

Senare kom en annan ägare med en hustru som också hette Hedvig. Han har kallats ”härskaren över Hedvigsborg” och hette Lennart Gustafsson (1853–1925) – ägare till Katrinedals Wäfveri vid nuvarande Katrinedalsgatan.

Från Getholmen avstyckades några år in på 1900-talet en liten stadsäga som han själv kallade Hedvigsborg, belägen väster om rondellen, där nu en bensinstation finns. Dess namn gavs långt senare till hela stadsdelen när den byggdes ut. På stadsägan byggde Gustafsson en elegant ”sommarstuga”. Den revs för några decennier sedan.

Vägar och järnväg

Idag går Getholmsvägen genom stadsdelen. Den är en fortsättning på Österlånggatan, via Lidaholm och Katrinedal. Vägen fortsatte sedan förbi Knallestenen i Lofsered – där knallarna fordom samlades inför planerandet av sina resor (enl. uppgift från 1719) – via Kråkered och vidare mot kusten. Detta var en huvudväg ner till Kinnarumma innan samhällen som Rydboholm och Viskafors industrialiserades.

Från Borås Övre Station, via Spårgatan, Åhaga och öster om Transåssjön, fanns under åren 1885–1903 en järnväg med ändhållplats i Svenljunga. Den kallades Kindsbanan och trafikerades av Kinds Härads Järnvägs AB. Efter järnvägens nedläggning nyttjades den gamla banvallen på sträckan Åhaga–Kråkered som landsväg.

Anledningen till att Kindsbanan lades ned – som första normalspåriga järnväg i landet – var att Borås-Alvesta Järnväg byggdes 1902, och gick nära nog parallellt till Hillared. Dess banvall förbi Hedvigsborg är imponerande med sina vägportar. Genom det lilla ”hålet” i vallen passerade Kindstågen en kort tid innan där blev landsväg. Den stora vägporten byggdes i samband med anläggandet av Söderleden 1985.

Näringar

Området var länge ett jordbruksområde med torpare, och vid kvarnen i Lillån någon mjölnare. Ån rann parallellt med banvallen, och mötte Getholmsbäcken som rann längs med Kindsbanan och avvattnade Transåssjöarna.

När fabrikören och kommunalpolitikern Lennart Gustafsson avled köptes hela Hedvigsborg av ingenjören Arvid Pelin (1891–1961). Han låg bakom den en gång bekanta Pelins grusgrop – senare idrottsplats – och det mittemot liggande stenbrottet. Han sålde byggmateriel och kunde 1935 erbjuda maskinblandad betong, vilket tidigare varit omöjligt, eftersom den inte klarade skakiga transporter. Med sin roterande tunna blev han först i Borås. Han låg även bakom byggandet av flera mindre hyreshus på Hedvigsborgsgatan.

Gatunamn

Getholms- och Hedvigsborgsgatorna har namn vars bakgrund är självklara. Många av de andra namnen har sitt ursprung i nordisk mytologi, såsom Fafnes-, Skryme- och Reginsgatorna. Och Tursagatan är uppkallad efter en jätte, eller rese – en turs!