Historik
Göta var under åren 1992–2011 en av sex kommundelar i Borås, och hörde 2012–2016 till stadsdel Väster. Nu är de administrativa stadsdelarna borta, och det är åter som förr. Den som växt upp i en stadsdel har oftast en bestämd uppfattning om var gränserna går. Idag kan kanske området söder om stadsmotorvägen, mellan Viskan och Varbergsjärnvägen, med lite god vilja räknas till Göta.
Först på 1800-talet uppträder namnet Göta, och tidigare fanns bara ljunghedar på kartan på denna plats. Ljung växer på näringsfattig mark, och områdets tjocka och lättgrävda sandlager var därför ett viktigt skäl att förlägga S:ta Birgittas griftegård dit. Begravningsplatsen invigdes 1893.
Mitt i det moderna Göta – i Götagatans förlängning – låg förr Kila landeri. Intressant med denna plats är, att här hade Älvsborgs regemente redan under tiden 1760–80 både mönstringar och regementsmöten. Platsen kallades då Kila hed, ibland även Havrekilen. Det var alltså långt innan I 15 flyttades in från Fristad hed till regementsområdet, vilket skedde 1914.
Vid regementets etablering vid Göteborgsvägen planerades också byggandet av officersbostäder på västra Göta, runt Regementsgatan. Planerna övergavs, och området bebyggdes i stället med hyreshus i slutet av 1930-talet. Ännu vid denna tid gränsade detta område till Bockasjön. Den hade dock helt sonika börjat fyllas igen, i omgångar från 1880 fram till omkring 1950. Först var det järnvägarna till Varberg och Alvesta som naggade sjön i kanten, sedan behövdes mer industrimark.
Bebyggelse
Götas utbyggnad är det första och bästa exemplet i Borås på det legendariska folkhemmet. Där byggdes under åren 1942–1950 över 700 lägenheter i tre- eller fyravåningshus. Där fanns lekplatser och plaskdamm med en staty, och där fanns samlingslokaler. Någon plats för bäddsoffa i köket fanns dock inte längre; nu skulle det möbleras på annat sätt. Allra mest uppskattade var nog de nio mekaniska tvättstugorna, som här ersatte gångna tiders vedeldade tvättgrytor. (Det efterhängsna ryktet om katten, som några slynglar centrifugerade i någon tvättstuga här, är förhoppningsvis en skröna.)
Kvaliteten på de bostadsmiljöer, för arbetare och lägre tjänstemän, som byggdes vid denna tid i landet var hög. De väckte uppmärksamhet långt utanför landets gränser och många grupper gjorde även studiebesök på Göta. Men i den jämlika folkhemsbilden är det två byggnader på Göta som sticker ut:
Högst upp på Älvsborgskullen byggde häradshövdingen Jean Braconier 1917 en flådig villa i nationalromantisk stil. Efter hans död 1940 övergick fastigheten i Borås stads ägo, och 1947 öppnades Göta sjukhem här. Huset blev åter privatbostad 1980.
På Islandsgatan ligger den pampiga Villa Göta. Det byggdes omkring år 1900 som disponentbostad åt chefen för AB Kamgarn. Förvärvades av staden 1946 och öppnades som daghem 1947.Numera finns Götagårdens förskola där.
Näringar
Den viktigaste äldre industrin är Kamgarnsspinneriet AB Göta, ofta bara kallat ”Kamgarn”. Den var i drift från 1889 och hundra år framåt. Företaget hörde länge till Gustaf Werners textilimperium (han var född i Bollebygd och bodde i Göteborg). Fabriksbyggnaden finns kvar, men ligger gömd bakom industrierna nere vid Viskan. Från början låg fabriken faktiskt intill ån, som då rann i en båge 150 m in mot Göta och tillbaka. Det var dock mera rationellt att leda vattnet rakt fram och 1949 grävdes därför en ny strömfåra, och Kamgarn blev torrlagt. Idag ser ån helt naturlig ut bakom Ljungbergs Läderfabrik vid Gässlösavägen.
Gatunamn
Typiskt för området är gatorna med namn efter Borås vänorter, nämligen S:t Michel i Finland, Molde i Norge och Vejle i Danmark. Kontakterna etablerades under och strax efter kriget, och uppehålls fortfarande. Islands- och Ålandsgatorna får ses som en kompensation för att någon vänort inte finns där.
Kultur
Av dem inom artistvärlden som kommer från Göta är nog Ewa Roos den mest kända – särskilt på Vejle- och Moldegatorna där hon bodde. Hon debuterade 1963 som vokalist i Bosse Lidéns orkester. Efter några år med sång gick hon vidare till skådespeleri i den komiska genren, hos bland andra Hagge Geigert och Eva Rydberg. Och så har hon naturligtvis gästspelat i Borås med Jan Hjalmarsson vid flera tillfällen.
Idrott
Av de unga på Göta startades 1953 en lokal idrottsförening, som fick namnet Ringens IF. Det naturliga namnet hade varit Rundeln, efter det mest kända gatunamnet där. Det valdes dock bort då det ansågs för svårt att uttala för motståndare och andra – det hade nog blivit Rundlen eller liknande. Mest handlade det om fotboll, och då på Götavallen, som på 1950-talet hade bytt namn från Kilavallen. Även pingis och brottning prövades i klubben.