Historik
Dagens stadsdel har en annorlunda historia än övriga i denna exposé. Brämhult har sedan ”urminnes” tider varit en egen kyrksocken, precis som Torpa socken, vars kyrkby 1621 blev Borås stad för att 1920 sluka hela Torpa. Och 1971 blev även Brämhult en del av staden. Brämhult var en liten socken som ”blott består av 8 mantal i en mager ort” – att jämföra med Torpas 30 mantal. Det betydde exempelvis att Brämhultsgårdarna, med en skattekraft av åtta mantal, skulle hålla fyra soldater för Ås kompani vid Älvsborgs regemente. Här fanns soldattorp i Kyllared och Borhult, dessutom två trumslagarboställen i Svensgärde och Jutabo (de senare blev tidigt utarrenderade, och roteborna fick i stället betala vakansavgift till Kronan).
Brämhult har också en särställning på det sättet att den kyrkliga gemenskapen 1650 stadfästes genom samgående med den enda församling som då fanns i Borås, och 1939 med Gustav Adolfs församling. Brämhultsborna fick ha sin kyrka kvar men församlingen blev ett annex till Borås, där prästen bodde.
Det finns en historiskt viktig gräns mellan Borås och Brämhult. Torpa socken, som alltså blev Borås stad, tillhörde Vedens härad, medan Brämhult tillhörde Ås härad – två av ”de sju häraderna”. Skilda härader var en gång en viktig gräns i administrativt och juridiskt avseende, och betydde att folket t.ex. hade olika tingsrätter.
Brämhults allra äldsta bebyggelse låg längre norrut i socknen. På höjdplatån nordost om Hyberg, vid Råssereds- och Hjortseredsmossarna, finns många fornminnen som t.ex. offersten, gravfält och bronsåldersrösen. Där finns också en mindre hällkista som visar att platsen var bebodd för 3 500 år sedan.
Kyrka och skola
Den nuvarande kyrkan byggdes sannolikt på 1400-talet och är nu en av landets blott 11 träkyrkor från medeltiden. Den har sedan reparerats och byggts om vid flera tillfällen. Klockstapeln uppfördes 1745.
Myråsskolans första del stod klar 1947, och ersatte då skolbyggnaden vid kyrkan. Senare i år är det dags för jubileum. Läraren och hembygdsforskaren Roland Persgården har varit både elev och lärare vid skolan. Han har också på ett finurligt sätt fört in hembygden i undervisningen. Nära nog varje vrå i skolan har fått namn efter platser i Brämhult. En byggnad har namn efter Örnatorpet, en annan efter gården Snökulla. Matsalen kallas Glädjen efter ett torp där det förr fanns utskänkning. Torpet Veastället är platsen för dagens träslöjd osv. Roland han har även bidragit med inslag och synpunkter på dagens krönika, vilket vi tackar för.
Bebyggelse
Brämhult var renodlad landsbygd fram till 1930 och omkring 400 personer bodde där då. Vid denna tid inrättades bussförbindelser och därmed var det möjligt att pendla till arbetsplatser och skolor i Borås. Brämhult blev därmed något av en förstad. En lägre kommunalskatt lockade också boråsare att flytta dit. Fram till 1971, då Brämhult blev en del av Borås, växte befolkningen till nära 3 000 personer.
Här finns en utpräglad villabebyggelse och endast ett fåtal hyreshus. Tätorten växte först runt Myrås och Källbäcksryd. Vid Östra Stadsgränsen, Hybergsvägen, finns goda exempel på 1930-talets funkisstil. Efterhand har utbyggnad skett i alla riktningar. – Borås största villaområde byggdes på 1970-talet vid Dammkullens gård (gatorna med fågelnamn, nedanför kyrkan).
Gatunamn
Kyrkvägen är namnet på gamla landsvägen österut mot Falskog och Rångedala. – En antydan om var gårdarna Hyberg, Svinåsa, Lida, Myrås, Källbäcksryd och Svensgärde låg får man genom namnen på närbelägna gator. Övriga namn har ingen koppling till orten.
Kändisar
Låt oss också presentera några framstående personer inom olika genrer med anknytning till Brämhult. – Bondeförbundaren ”Andersson i Brämhult” (Torsten Andersson, 1909–1978) inledde sin politiska bana just som han flyttat till Brämhult 1939. Han skulle sedan ägna sin tid åt kommun, landsting och riksdag fram till 1968. Under åren 1968–74 var han landshövding på Gotland. – Harry Snell krönte sin cykelkarriär med ett världsmästerskap i Holland 1948. Han var även Götalandsmästare på skidor. – Sprintern och häcklöparen Ulla-Britt Wieslander deltog i tre olympiska spel på 1960-talet. Dessutom korades hon många gånger som svensk och nordisk mästare i sina paradgrenar. – Borås egen Stand up comedian ”Kalle Klämma” (Karl Johansson, 1911–1959) bodde också i Brämhult. Han berättade historier som ingen annan och spelade udda instrument, såsom såg, kaffekokare och cykelpump. Höjdpunkten i karriären var hans framträdande i radioprogrammet Frukostklubben hos Sigge Fürst. – Från 1990-talets början minns nog många Bernt Ragnarssons film om ”TV-Helge” Andersson på Tån under Borhult. Han var en man med enkelt boende, men som visade tekniskt geni i sina uppfinningar.
Idrott
Brämhults IK bildades 1953 med bl.a. fotboll på programmet. 2009 byggde Borås Stad en konstgräsplan på idrottsplatsen, vilken i huvudsak disponeras av klubben. – IK Ymer bildades 1917, och sedan 1930-talet har Ymerstugan vid Svinåsa varit en fast punkt i föreningens verksamhet för de olika sektionerna. – Borås skidlöparklubb bildades 2005 med syfte att skapa en renodlad skidklubb med koppling till Borås Skidstadion. Grundarna insåg att dagens skidåkning krävde konstsnö och en arena med möjlighet till både klassisk och fri stil.