Läge och bebyggelse
Både Bergsäter och Bergsbo låg inom det område som från tidigt 1800-tal tillhörde staden Borås. Båda gränsade i öster till gårdarna Trandared och Hulta i Torpa socken. Bergsäter var en avstyckning som låg i Åsboholmsgatans förlängning, strax intill nuvarande Katrinedals bowlinghall, medan Bergsbo låg nära Bergsbogatans västra ände. Ändrade vägsträckningar har medfört att området ända fram till Hultasjön numera ofta räknas till Bergsäter, men historiskt sett har den marken tillhört Hulta. Området har skyltats som Bergsäter sedan Bra och Wessels (B&W) stormarknad etablerades 1977, senare Obs/Coop. Bergsäter och Bergsbo blev nästan helt bebyggda när Borås växte som mest, under tiden före andra världskriget. På Bergsäter byggdes många hyreshus medan en- eller tvåfamiljsvillor blev typiskt för Bergsbo.
Österlånggatan var stadens huvudgata i nord-sydlig riktning. Stadens centrum sträckte sig ursprungligen till Södra torget, senare fram till Fabriksgatan. Där bytte gatan namn till Kindsvägen och fortsatte mot Svenljunga. Senare ändrades detta och även bebyggelsen vid Lidaholm fick adressen Österlånggatan.
Lidaholm är idag helt borta och gömt under motorvägen, men några namn förknippas ännu med området. Strax norr om industrihotellet ”K-elva” låg Fänabacken, som förr var den plats där bönderna samlades för att köpslå om sina djur (fä = djur). – För många äldre var Filadelfia ett riktmärke i området, med koppling till både byggnad och pingströrelse. Byggnadens namn var Södra Missionshuset, uppfört 1879 för Borås Missionsförening, som 20 år senare flyttade till sin nybyggda kyrka vid Sturegatan. In flyttade Frälsningsarmén 1900, och drog vidare med sina två kårer några år senare till Kungsgatan 13 respektive 50. År 1916 bröt sig Pingstförsamlingen ut ur Baptistförsamlingen och flyttade 1922 till Södra Missionshuset. Där var man kvar tills den egna kyrkan på Kungsgatan stod klar 1966. Missionshuset nyttjades därefter en kort tid av Finska Föreningen innan det revs 1968 inför motorvägsbygget.
Industrier
På Bergsäter anlades tidigt flera industrier. Några rester av en fabriksskorsten kan ännu anas nära motorvägen. Den tillhörde Österdalens Väveri AB från 1895, med Arvid Sprakarn (efter gården Sprakared i Kinnahult) som huvudägare. Efter konkurs 1929 övergick byggnaderna till Rob. Rydins Handels- och Fabriks AB, ”Rory”. En svår brand förstörde nästan allt 1963 och ett industrihotell tar mesta platsen numera. – Strax intill startade Sprakarn också Nya bryggeriet 1898 med tillverkning av maltdrycker och läskedrycker; ”Nyas” övertogs av Sandwalls bryggeri 1944.
Vatten till bryggeriet togs i egna brunnar. För övrigt industribehov dämdes i stora dammar i anslutning till den bäck som rann från Hultasjön ner mot Katrinedal och ut i Lillån nära Åhaga. Mäsken från Nyas hälldes i bäcken och gav en ”angenäm” lukt. När motorvägen skulle byggas 1970 fanns det inte plats för bäcken vid Klippbron, och det mesta vattnet fick då ledas i en 1,6 km sprängd tunnel genom berget till Lillån närmare Gånghester.
På landeriet Katrinedals ägor startade 1898 Katrinedals väveri med ”härskaren av Hedvigsborg” Lennart Gustafson som huvudägare. På fabriken vävdes uteslutande bomullsvaror. Postorderföretaget Häggström & Johansson övertog lokalerna 1934 och nyttjade dem fram till 1965 när det lades ned. – Två kända konfektionsfabriker låg i närheten: Borås Konfektionsfabrik startade 1913 och bytte namn till Magni AB 1939, men blev tekokrisens offer 1970; låg på Åsboholmsgatan 21. – Textilfabriken Mercur startade 1922 och en ny fabrik byggdes 1937. Fabrikationen lades ned 1978, varefter Bergsäters gymnasium flyttade in. Sedan 2006 är här ett företagshotell, numera skyltat ”K-elva”. – Kemiska fabriken Monopol flyttades 1915 till Rosendal, nära dagens Coop. Där tillverkades kemikalier för bl.a. textilindustrin fram till nedläggningen 1969. – Bondekooperationen växte fram under 1930-talet. Mjölkcentralen från 1936 på Åsboholmsgatan blev ett synligt och halvsekellångt bevis på detta.
Bergsäters sommarteater
Innan cykeln blev var mans egendom var promenader ett populärt söndagsnöje. En sträcka på några kilometer, med bestämt mål och gärna i grupp var önskemålen. I stadens utkanter fanns flera ställen där kaffe serverades och kanske någon underhållning bjöds. Ett av dessa var Bergsäter, där nykterhetslogen NGTO (senare NTO) 1900 köpte en skogslott för medlemmarnas rekreation. 1905 byggde man en paviljong för teater, lokalrevyer och annan underhållning. Och dans erbjöds naturligtvis. År 1924 övertogs verksamheten av tre herrar och drevs i deras regi, med brottarklubbens stabila mannar som vakter. Satsningen på rikskända artister ökades. Här uppträdde Tutta Rolf, Karl Gerhard, Zarah Leander m.fl. Och Ernst Rolf gav en originalföreställning av sin revy 1927, den enda i landsorten, sägs det. Teatern var igång till 1936 och revs året efter. Passande nog har platsen för Bergsäters teater numera gatuadressen Tiljans backe.