Historik

Ett aber för natur- och kulturvärden i närheten av expanderande stadsbebyggelse är att mycket kommer att försvinna i en framtid. Byggnader rivs, tomter styckas, vägar flyttas – allt förändras. Viared har drabbats av detta värre än andra områden kring Borås. – Första rejäla hotet kunde anas 1930 när Borås stads generalplan presenterades. Där har en flygplats markerats mitt i Viared, och kompletterats med en flyghamn nere vid sjön. Det blev senare bara ett fält för sportflyg, men 1960 projekterades för utbyggnad till trafikflyg; med Göteborgs satsning på Landvetter (1977), i stället för utbyggt Torslanda, skrinlades dock de planerna. I Teko-krisens spår, och med behov av ny industriell inriktning, togs ett avgörande beslut 1972 med fastställandet av en blockplan, som visade att Viared skulle förvandlas till industrimark. Resultatet blev att drygt 80 bostadshus och dubbelt fler av andra byggnader jämnades med marken av eld och grävskopor. När sedan motorvägen mellan Borås och Göteborg korsade området försvann de sista resterna av ”hembygdskänsla” för Viaredsborna.

Viareds by bestod ursprungligen av 4 mantal frälsejord. Det innebär att jorden tillhörde adelsmän och var befriad från skatt. De bönder som arrenderade jorden hade begränsad rösträtt, pga. deras nära band med adeln. Viareds by låg vid nuvarande infarten från Boråshållet. Vid Frälsegårdsgatan finns än idag några rester av dessa gårdar (Östergårdarna). – Viared var också ett samlingsnamn för ett större område. Det var ingen administrativ enhet, men man kände samhörighet genom gemensam skola, missionshus o. dyl. De gårdar som tillhörde denna något lantliga ”stadsdel” var också Ryssnäs (vid Ellagården), Ödegärdet (vid Ellos), Västra Boda (västerut vid Segloravägen), Ek (bakom Volvo Bussar) och Lund (ända ner till Lundaskog). Åt Boråshållet låg gårdarna Bese och Picke. De har gett upphov till namnen Besesjön och Pickesjön – två namn på samma sjö – som varje sann I 15-soldat flåsat runt med sin packning. Ibland räknas boställena utefter gamla vägen mot Tullen också som tillhörande Viared.

Kyrka och skola

När Borås stad grundades, som en del av Torpa socken, förblev Caroli-kyrkan gemensam för stad och landsbygd. Även andra kyrkliga inrättningar som skola, fattigstuga och sockenhus nyttjades gemensamt under lång tid. – Styrkeförhållandet mellan stadens och den omgivande landsbygdens befolkning var länge någorlunda jämnt. När stadens invånarantal sköt i höjden vid förra sekelskiftet blev förhållandet snart 10:1. Torpaborna kände sig åsidosatta på olika sätt. Det var bl. a. skälet till att Gustav Adolfskyrkan byggdes 1906, och blev i första hand stadens kyrka.

Det sägs att det fanns tre sorters människor i Viared: kyrkfolket (statskyrkan), ”Waldenströmare” (Petter Waldenström bildade Sv. Missionsförbundet) och hednafolket. Särskilt när det gällde ungdomarnas nöjesvanor hade grupperingarna vitt skilda åsikter. Till de mera minnesvärda stunderna hör, när man vid gården Lund på 1890-talet inväntade en komet som skulle föra de rättrogna till himlen. Tron var stark. En vit häst spändes för en vagn, men trots en hel dags väntan var allt förgäves. Men man behöll hästen. – En minnessten mitt i industribebyggelsen (granne med Volvo) talar om att ett missionshus stod där redan 1877, från 1935 ombyggt till kyrka. Församlingen uppförde 1978 en ny kyrka i Sjömarken.  Även i Västra Boda fanns missionshus.

Torpa socken fick två folkskolor efter 1872 års omorganisation: för västra sockenhalvan i Viared och för östra i Katrinedal (nära Åhaga). En av sex småskolor låg i Ryssnäs (nybyggd 1915). Och Caroli gamla komministerbostad flyttades 1935 och blev församlingshem vid Frälsegårdsgatan.

Bebyggelse

Fram till omkring 1930 var Stor-Viared nästan helt dominerat av lantbruk, men då började man bygga bostadshus på gårdarnas mark. Det var i stor utsträckning dessa som försvann vid industrietableringen på sjuttiotalet. – Vid Viaredssjöns södra sida uppläts mark för fritidsbebyggelse 1955. Området kallas Viareds sommarstad, men högre husstandard lockar ibland till övernattning även under den kalla årstiden. – Den stora byggboomen inleddes 1975 då Volvo Bussar började bygga sin sammansättningsfabrik för busschassin. Någon liknande industri fanns inte i Borås. Andra tidiga etableringar i Viared är exempelvis Ellos, som 1978 lämnade Knalleland. Josefsons Postorder följde snart efter. Många företag har sin verksamhet inom lager och spedition, men det finns också högteknologiska företag – ja, snart inom de flesta branscher.

År 2013 startade byggandet av det nya bostadsområdet Lyckebo Sjöstad. Det ligger på hemmanet Lunds gamla marker och har fått namnet Lyckebo efter ett pensionat som låg närmare sjön. – Norr om motorvägen, med infart vid Nabbamotet, var Biltema 2014 först på plats. En kraftig expansion sker nu också ännu mer åt Göteborgshållet. Lägena är attraktiva för de företag som vill exponera sig mot trafikanterna på motorvägen.

Före förvandlingen

För boråsare kan det kanske vara intressant att veta att från 1881 rann vatten med självtryck från Pickesjön till en reservoar i Annelundsparken – Borås första vattenverk. Det kompletterades 1900 med vattentornet på Kvarnberget (vid Engelbrektskolan). – Ett första enkelt flygfält anlades på en åker redan 1936. Borås Flygklubb bildades 1939, men det skulle dröja till 1954 innan man fick ett 800 m långt flygfält centralt i Viareds nuvarande industriområde. Efter industrietableringen var man länge utan bana innan den nya stod klar 1995. På flygplatsen bedrivs verksamhet i tre klubbar för motorflyg, ultralätt flyg och segelflyg.

Mera kulturfakta: Ryssnässläkten med rötterna i Viared har samlats sedan 1940-talet. De har en minnessten på vägen mot Bolingstrand. – Viareds museum är ett privat museum, där ”Mr Viared”, Sture Magnusson samlat mängder med föremål från trakten.

Ingen järnväg

De gamla vägarna i Viared är inte lätta att finna. Sedan 1836 går vägen mellan Borås och Göteborg norr om Viaredssjön. Den gick tidigare genom Viareds by och är fortfarande körbar från strax norr om Nabbamotet (vid Biltema/Viareds sommarstad) mot Råddehult. Vägen till Seglora, en annan avstickare, finns kvar västerut (vid Ellos). – Ryssnäs- och Ödegärdesgatorna ger en fingervisning om var gårdarna låg. – Motorvägen mellan Tullen och Viared stod klar 1976, med motortrafikled till Grönkullen. Och 1997 var motorvägen klar ända till Göteborg. Och tänk, i Viareds enorma transportflöde finns inte en enda liten järnvägsstump!