Spårvagn till Salängen

Ulricehamn tidigt ute

Det tidiga 1900-talet är spårvagnsförespråkarnas förlovade tid. I ett flertal svenska städer kom trafiken igång under seklets första årtionden. Något alternativ med omnibusstrafik fanns inte så tidigt; det var först på tjugotalet som bussen blev en svår konkurrent.

En intressant satsning gjordes i närbelägna Ulricehamn strax före första världskriget. Staden hade fått järnvägsanslutning till Wartofta 1874 och till Falköping 1906 (banan till Borås var klar 1917 och till Jönköping 1940). En bana för spårvagn anlades 1911 mellan järnvägsstationen och det högt belägna nybyggda kurhotellet. Endast en provtur kördes dock med den inköpta spårvagnen. Backarna var för branta och bromsarna osäkra – projektet lades ner. Räls och rullande materiel såldes, men tack vare den kraftiga prisstegringen vid denna tid gjordes en god affär trots att inte en enda biljett sålts!

Spårvagn eller omnibus i Borås

Spårvagnstrafik fördes på tal även i Borås och i en motion i stadsfullmäktige 1913 framhölls vikten av att arbetarbefolkningens bostadsfråga löstes. Och med en fungerande lokaltrafik skulle de raskt och billigt kunna förflytta sig till sina hem i utkanten av staden (ut till Torpa socken). Andra goda skäl för anläggande av spårvagnsnät var att elverket i staden skulle få en stor kraftkonsument och att Älvsborgs regemente, som 1914 skulle förläggas till staden, påfordrade en god förbindelse mellan kasernetablissemanget och stadens centrum.

Viss skepsis framfördes, men en kommitté gjorde en studieresa till Jönköping och Karlskrona. Det största tekniska hindret ansågs vara spårens framdragande förbi järnvägen vid Borås Övre station. Några tusen kronor ytterligare satsades på utredning och först 1924 kom kommittén med sitt slutbetänkande. Kostnaderna för en spårvagnsanläggning i staden skulle bli 2 250 000 kronor plus årliga driftskostnader på 490 000 kronor.

Kostnaderna ansågs för höga, och eftersom en viss trafik med omnibusar (Lillhages Borås Omnibus AB, 1921) redan kommit igång, antogs aldrig förslaget. I Borås Tidning beskrivs för övrigt det första intrycket av omnibusarna, när linjen till regementet haft premiär:

Första omnibusdagen. Biografen har äntligen fått en konkurrent. En mördande. Omnibusen! Ty detta vårt nyaste fortskaffningsmedel har redan hunnit etablera sig i folkmedvetandet som ett första klassens njutningsmedel. Söndagen var helt och fullt omnibusens. Fyra resor i timmen tur och retur till kasernerna, proppfullt alla gångerna, passagerarantalet cirka 30 med alla ståplatser, 30 öre per tur och person – ingen oäven recett för omnibusbolaget. Det var ont om plats i 'busen' vid både start- och slutstationerna. Flertalet passagerare stego nämligen ej ur vid kasernerna utan vände omedelbart om till staden.

En ungdomlig passagerare hade förbrukat hela sitt tillgängliga kapital – 5 kr – på detta angenäma om ock något enehanda sätt.

Sträckning av linjer

Flera olika förslag till sträckning av linjerna fanns. Enligt ett av dessa skulle ändhållplatsen för en öst-västlig linje läggas vid korsningen Vedensgatan–Gustav Adolfsgatan–Salängsgatan. Linjen skulle gå via Femte Villagatan, Brämhultsvägen, Åsbogatan, Österlånggatan, Stora Brogatan, Göteborgsvägen till korsningen med Regementsgatan. Den nord-sydliga linjen skulle följa en sträckning från Skaraborgsvägen genom centrala delarna till Gånghestervägen i höjd med Daltorpsskolan.

Vedensgatan 31 och 33. Här planerades för ändhållplats.

Enda minnet

Det enda kvarvarande minnet från planerna på spårvagnstrafik i Borås finns i Salängsområdet. Utanför Vedensgatan nr 31 och 33 är gatumarken några meter bredare än på övriga ställen. Där skulle ändhållplatsen ha placerats!

Busstrafik på Björkängsgatan

På 1930- och 1940-talen körde Stadsbussar*) två linjer (N:o 3b och 5b) på gatan. Båda utgick från Stora Torget. Den ena gick via Runebergsgatan, den andra via Vegagatan och båda fortsatte Björkängsgatan upp till Gustav Adolfsgatan. Där svängde de ner till Vedensgatan och vidare mot Lasarettet.

Senare, ett tiotal år efter andra världskriget, drogs linjerna 8 och 9 över Björkängsgatan; en hållplats var placerad vid lyktstolpen utanför 10:an.

*) Stadsbussar bildades 1944. Tidigare var det Borås Omnibus AB.