Åter till:
Indexsida

Fotoalbum

Uppodling och kvartersnamn

Salängen var namnet på en uppodling »öster om staden och söder om Tokarp». Dess utsträckning var, på några tiotal meter när, i nuvarande gatunät mellan följande punkter: i sydväst Vedensgatan–Gustav Adolfsgatan, i nordväst Björkängsgatan-Runebergsgatan, i nordost Björkängsgatan–Backersgatan och i sydost Salmeniigatan–Skyttegatan.

Kvarteret mellan gatorna Björkängsgatan, Gustav Adolfsgatan och Norinsgatan heter Salängen. Det gamla uppodlade Salängen var alltså i stort sett samma område som – bara något större än – nuvarande kvarter.

Handelsmannen Norin och hans kimröksbruk

Salängen (och nedan nämnda Intaget) ligger på det gamla hemmanet Björkängs marker. Denna mark är s. k. donationsjord, vilket innebär att den donerats till staden av kronan för att borgarna innanför stadsgränsen skulle få åkrar och plats för mulbete. Sådan donerad mark får inte säljas, men på något sätt hade den kommit i handelsmannen Peter Norins (1762–1840) ägo.

Ungefär där Vedens- och Gustav Adolfsgatorna korsar varandra låg en gång ett bruk för fabrikation av kimrök och terpentin. Detta ägdes av Norin och kanske var det vid fabriksbyggnationen han kommit över marken vid Salängen. En spekulation bara!

Kimrök är ett fint svart pulver. Tillverkningen sker genom att sotet från eld avsätter sig på plåtar och skrapas ihop. Det användes vid färgningen av vadmal i färgerierna nere vid Viskan. Just färgning var en tidig industrigren i Borås – textil och konfektion kom långt senare.

Donationer

Norin testamenterade området Salängen till sin frände Salmenius med syftet att marken vid den senares död skulle gå vidare till Borås Stads Skola (läroverket, som då låg vid Carolikyrkan) att användas till stipendier och premier åt medellösa skolgossar.

Donationen är läroverkets första och även den förnämsta. I testamentets ingress biktar han sin varma kärlek till kunskap och vetande, som han emellertid i sina uppväxtår av fattigdom hindrats att förvärva.
 

Salmenius utökade donationen med en ängslycka. Är det månne området innanför lekplatsen, som de gamle fortfarande kallar Hagen? Hans testamente från 1856 låter som följer:

Uppodlingen Salängen öfverlåtes till Borås Stads Skola enligt min välgörare Handlanden P. Norins disposition derom af den 28 Februari 1832, jemte de dertill hörande handlingar i öfrigt, hvarföre den intecknade förpantningsrätten förnyas 1858, hvilken bör fullföljas till förekommande af okunnighet och tvist derom med nya egare af tomten, och som åbyggnaderna på Salängen äro där behöflige, hvaröfver jag eger fri disposition, enligt bemälte Herr Norins särskilda förordnande af den 14 December 1837, så skall dessa åbyggnader likasom den intill berörde egendom belägna ängslycka, Intaget kallad, hvilken jag enligt fastebref af den 24 Oktober 1842 inköpt af Herr Rådman J. Kjellman, tillhöra Borås Stads Skola, med förbehåll, såvidt Skolan vill sig häraf begagna, att ej förr än sex månader och första fardag derpå, efter min död, gemensamt med Salängen tillträda, sådane dessa åbyggnader och egendom i öfrigt då befinnas med samma rätt och villkor som Norins förstberörde testamente bestämmer för Salängen, bevakadt och intaget uti Borås Stads Rådhus Rätts protokoll den 27 Juni 1840, till följdhvaraf jag anser mig ega rätt bestämma tillträdet äfven till Salängen till sagde sex månader och första laga fardag efter min död, då jag med förbehåll derom ökat damma disposition till ej obetydlig fördel för Skolan; hvarjemte mitt och Norins Portraiter aflemnas att förvaras och upphängas uti Skolrummet, om de eljest skola hafva någon plats såsom plats såsom egentligen utan värde.

Uti räkenskaperne och redovisningen för den årliga afkastningen af förenämnde egendom, torde äfven lämpligast kunna upptagas redovisning för det boklager, som jag förut gifvit till Skolan, enligt förteckning och föreskrift den 1 Juli 1844, utgörande 550 st. större och mindre band, likaväl utan rätt till klander öfver den föregående redovisningen för detta boklager.
 

Läroverket

Från 1887 utarrenderade Läroverket lägenheten Salängen till handlanden Nils Pettersson. »År 1887 den 2 april infunno sig undertecknade för att verkställa besigtning å en af Borås Allmänna Läroverk tillhörig lägenhet, Salängen och Intaget kallad, som handlanden i Borås; Nils Pettersson, från och med den 1 april samma år af läroverkskollegium arrenderat ...»

I nämnda kontrakt finns också en noggrann beskrivning av bostad och uthus.
 

Norin-Salmeniska fonden: Halva arrendet av lägenheten Salängen skall utdelas såsom stipendier åt lärljungar vid Borås realskola. Andra hälften fördelas lika mellan premie- och fattigkassan samt lärljungebiblioteket.

Ur Katalog över Borås h. Allm. läroverk, 1909.
 

Donationsjorden Saläng, som 1832 var värderat till 2 500 rdr banko, såldes 1913 av Läroverket till Borås stad för 38 875 kronor (59 970 kvm) och styckades till egnahemstomter. Det uppdrogs åt drätselkammaren att från området försälja tomter till priset 0,75–1,25 kronor.

De pengar som läroverket fick vid försäljningen bildade en fond, vars avkastning disponeras sålunda: ena hälften utdelas som stipendier; andra hälften fördelas lika mellan premie- och fattigkassan samt lärljungebiblioteket.