Lennart.Wasling@culturum.se

Släkt med Wasling

Relatives of the Swedish family Wasling

Redaktörens hemsida

Beskrivning

Andra exempel

Släkttavlan är en grafisk framställning över släktskap mellan olika personer. Med utgångspunkt från en viss person kan beskrivningen avse dennes förfäder eller ättlingar. De förra kallas ascendenter och de senare descendenter.
 

Det finns två huvudtyper av släkttavlor:

Antavlor visar en persons förfäder (ascendenter),

Stamtavlor visar en persons ättlingar (descendenter).
Släkttavlor kan ibland ha formen av ett träd och kallas då ofta släktträd.
 

Klicka på bilderna nedan.

Stamtavlan visar en släkt, dvs. alla personer som har samma stamfader (och oftast samma släktnamn). Farfar och farfars bror finns med, men varken morfar eller mormor platsar i släkttavlan. Barn och barnbarn visas och generationsbegreppet är tydligt.

En renodlad stamtavla – oftast t.ex. de adliga – innehåller endast personer som hör till släkten och har samma släktnamn. Kvinnor som gifts in i släkten finns med, liksom ogifta döttrar, men döttrar som gifter sig går över till annan släkt.

I våra stamtavlor är vi inte så renläriga, och principerna varierar något beroende på hur släktrelationerna ser ut.
 

Kända författares släktskap.

Bernadottes stamtavla

Antavlan visar anorna, dvs. far och mor, farfar och farmor, morfar och mormor osv. men ej farfars bror. Man utgår från valfri person (probanden) och beskriver dennes anor.

Probandens namn står i vänstra kolumnen/ledet i våra antavlor. I nästa kolumn finns far (f) och mor (m) och i tredje farfar (ff), farmor (fm) osv.

Samma person kan vara både farmor och mormorsmor. Det kallas anförlust och är mycket vanligt i kungahus, men även hos den enkle bonden förekommer det. Vid kusingifte kan t.ex. farfar och morfar vara samma person. Generationsbegreppet är alltså inte självklart.

Varje syskonskara har samma antavla, medan kusiner bara har ena halvan gemensam.

I exemplet t.h. står probanden nederst mot roten och anorna (farfar & mormor) breder ut sig i lövverket. Det är alltså uppochned! Barnen borde vara i kronan, medan anorna är i rötterna. Men det är vackert och kallas anträd!
 

Adelsmannen Carl Gustaf Bielkes anträd.
(Obs. Detta ser ut som ett släktträd, men är ett anträd.)

Tabellen (ansedeln/personakten) är komplement till stam- och antavla och innehåller mera detaljerade uppgifter om en person. I vissa fall är den också kompletterad med foton, artiklar, ljudinspelningar o. dyl.

Tabellernas utformning är en egen uppfinning. I dessa presenteras släkten i första hand parvis (för gifta personer). Varje syskonskara har grupperats i ett eget dokument med innehållsförteckning i början.

I genealogiska sammanhang är utgångspunkten ofta tanken på en kärnfamilj med pappa, mamma och barn. Denna är inte alltid tillämplig – den var det ofta inte i gångna tider heller – och då stämmer inte denna uppställning helt. Efter omgifte kan ju en person vara både morbror och kusin till en annan. Det har ändå ansetts vara lämpligt att i huvudsak hålla fast vid idén med par.
 

Släktträdet är en mera populär beskrivning av släktförhållandena. Den är en kombination av stam- och antavla för en viss person eller möjligen ett par.

Trädets rötter är då en antavla och på stammen finns en person, vars avkommor breder ut sig i grenverket och bildar en stamtavla.

Något släktträd finns inte i denna sammanställning, förutom vidstående exempel.
 

Waslings släktträd