Den s.k. Änglagårdsbilen har sin historia knuten till gården Lönnarp i Böne socken. Denna gård var i Colin Nutleys filmer själva Änglagård. Bilen har dock ingen koppling till filmerna.

År 1910 köptes gården av Herman Fahlgren (1880-1973). Som ägare av kraftbolag och direktör för Ulricehamns Kurhotell blev han en betydande man i bygden och ville gärna kallas patron. Hans dotter Kerstin övertog gården efter föräldrarna och dog själv 1990. Inget testamente kunde finnas efter henne och hela gården tillföll Allmänna arvsfonden. Efter regeringsbeslut 1994 erhöll Winsarps Kulturhistoriska Förening (namnbyte till Föreningen Änglagårdsbilen 2001) bilen av arvsfonden efter s.k. arvsavståelse.

Renovering

Renovering av bilen inleddes 1995. Ett tiotal personer lade ner sammanlagt omkring 2 000 timmar under de tre år arbetet pågick. Utomstående experter anlitades för vissa arbeten. Slutbesiktningen ägde rum den 27 november 1998.

För finansiering söktes sponsorer främst i bygden, men även några långväga företag ställde upp. Renoveringen, utöver eget arbete, kan värderas till cirka 150 000 kronor.

Världens äldsta

Bilen är en Mathis av 1911 års modell. Efterforskningar hos Club Mathis i Frankrike visar att det endast finns någon enstaka bil kvar som tillverkats på 1910-talet och att vår är den allra äldsta. Bilen är nära nog i originalskick – endast lyktor (som dock var extrautrustning) och signalhorn saknades vid övertagandet. Vidare är bilens historia välkänd. Tillsammans gör detta att föreningen äger en verklig kulturskatt som måste vårdas med stor omsorg.

Ägare – registreringsnummer

Den första återförsäljaragenturen för Mathis i Sverige innehades 1910–1912 av Åke W. Eklund & Co. Därefter fortsatte Gösta Åhlenius sälja Mathis genom firman Mathis Fabriksdepôt 1913–1915. Philipsons övertog agenturen 1915.

Vår Mathis inregistrerades den 2:e september 1912. Den ägdes då av Gösta Åhlenius. Han var aktiv som bilhandlare och innehade agenturen för detta bilmärke (– se föreg.). År 1913 såldes den till Hjalmar Granhult

Bilens första registreringsnummer var A1816, som visade att bilen hörde hemma i Stockholm – den förste ägaren var hemmahörande där. År 1914, den 26:e maj, står bilen noterad med Herman Fahlgren som ägare. Vid den här tiden bytte inte bilar registreringsnummer när ägarna flyttade till nytt län. Men 1916 gjordes en stor omläggning av det svenska bilregistret och alla bilar fick nytt registreringsnummer; det blev P231. Den nummerskylten sitter ännu kvar på bilen som minne. Men sedan nybesiktningen 1999 finns en ny skylt GRA178.
 

 
Kopia från stadsarkivet i Stockholm.

Kuriosa

Herman Fahlgren köpte bilen 1914 och hans brorson har berättat hur de körde den från Stockholm. Punkteringarna var många, mest av hästskosöm som låg på vägarna. Förmodligen blev bilen inlånad till Kronan under första världskriget och då ommålad med grön färg. Originalfärgen var vinröd (Bordeaux) med svarta skärmar – samma färg som den har återfått.

Bilen användes av Fahlgren bl.a. när han reste till arbetet på kurhotellet. Det var den första bilen i bygden och det berättas om hur ekipaget satte skräck i människor och hur hästar skenade när han kom farande. I backarna till kurhotellet hade den 16 hkr starka motorn vissa problem att ta sig upp och det sägs att detta var ett skäl till att han avregistrerade sin bil redan den 6 februari 1931.

Den togs sedan fram och kördes på gården någon gång då och då. Vid varje större födelsedag lät Fahlgren sig fotograferas i bilen – senast vid sin 90-årsdag 1970. Efter hans död gömdes bilen på Lönnarp och ett rykte om att den var såld spreds ut. Det var en stor sensation att den återfanns.