Åter till:
Orkestersida 




 

(Toni Swingers, Toni Sving ensemble, Tonis ensemble, Tonis, Premier-kvartetten)


 Klicka på en bild för att få en större version och musikernas namn.
 

Toni swingers, 1944

Toni swingers, 1945

Toni sving ensemble, 1948

Toni's ensemble, 1952

Rune Sunnerhälls ensemble, 1958

Rune Sunnerhälls ensemble, 1958

Rune Sunnerhälls sextett, 1959

Rune Sunnerhälls kvintett, 1962

 

Rune Sunnerhälls kvintett, 1964

Premier-kvartetten, 1964

 

Rune Sunnerhälls kvartett, 1966

 

Rune Sunnerhälls kvartett, 1970

 

Rune Sunnerhälls kvartett, 1972

   


Toni swingers blev Rune Sunnerhälls kvintett

Till de tidiga kapellmästarna i Borås kan vi räkna Rune Svensson [Sunnerhäll] (f 1928, d 2011). Redan 1943 var han och Lars-Olov Larsson [Thörnström] friidrottsjuniorer i Elfsborg. De, plus ytterligare ett par ungdomar, Jan-Arta Andersson och blivande Teknisrektorn Gösta Andersson, fick i uppdrag att spela för nyvärvade medlemmar och därmed var grunden lagd för Toni swingers — ett ack, så tidstypiskt namn med »swing» i. Toni Sving ensemble, Tonis ensemble och Tonis hette de också innan man 1955 bytte namn på både kapellmästare och orkester. Rune Sunnerhälls kvintett blev resultatet.

År 1944 ställde Toni-ungdomarna upp i en orkestertävling i Ramnaparken. De vann och fick i nästa etapp tävla i Kinna; vinst igen och final i Gislaved — men där var det stopp.

En del förändringar inom orkestern ägde rum och nya, senare välkända, musiker kom in i Tonis. Två av grabbarna i kompet, basisten Olle »Lövas» Lövgren och trummisen Lennart »Murarn» Carlsson, gick 1946 till nybildade Leif Gothlins ensemble (som bytte namn till Jean Josefsons ensemble 1947). Tonis ombildades då och fick följande sättning, utöver kapellmästaren: Stig-Rune Peterson (g), Fritz Kettil (b), Börje Råberg (ts) och Thore Klaar (dr).

Lennart Sohlberg och Rolf Wihlborg kom strax därefter; något senare vibrafonisten Rolf Pettersson och trumpetaren Lasse »Smålle» (från Småland) Eriksson. Därmed hade man en sammansättning som skulle stå sig flera år. »Smålle» spelade i Leif Holmbergs orkester under åren 1959–63.

Premier-kvartetten

Sohlberg, Wihlborg och bröderna Pettersson körde »eget» från oktober 1963 till maj 1965 — Premier-kvartetten med sångerskan Yvonne Bernlert — men kom sedan tillbaka till fadershuset.

Rune Sunnerhäll igen

Under tiden då Premier-kvartetten fanns spelade bland annat Åke Hallin (ts), Sonny Idh (dr) och Arne Appelqvist (b) i orkestern. »Smålle» var också tillbaka. Senare kom bland andra Jan Spångberg (g) och Olle Ågren från Metro.


Under de första åren efter kriget blev resorna inte så långa till spelningarna. Utan egen bil fick man nyttja Brämhults taxi och deras stora bil för utflykter till Eriksdalsparken i Olsfors och andra fjärran belägna platser. Turerna gick senare mest runt i Västergötland och till Halland.

Som exempel på antal spelningar kan nämnas att under 1958 hade orkestern 85 stycken. På kvintettens spelplatsmeny fanns utedansbanor, restauranger, skutt (skoldans) och familjeevenemang, de sistnämnda utan dans. Allra mest intensivt var spelandet i början av sjuttiotalet. Då hände det ofta att orkestern spelade upp till dans på Stadskällaren fem gånger i veckan!

I Folkets Park engagerades ofta orkestern tillsammans med Jean Josefsons orkester. De spelade då varannan dans, Jean med lite jazzigare stuk och Rune mera latinamerikanskt (tango, rumba och samba). Artistchefen Arnold Ljungbergh, föreslog en nymodighet, kallad tunneldans <annons>. Det var en enkel avskärmning utefter dansgolvets ena långsida, där kavaljeren kunde manövrera in sin danspartner. Dämpad belysning i tunneln var naturligtvis förutsättningen för en lyckad dans.

Lennart Sohlberg

Trummisen Lennart Sohlberg kom till Tonis ensemble i början av 1950-talet. Han spelade sedan med Rune Sunnerhäll i många år. Ibland gjorde han ett gästspel i någon annan orkester. Hela hans musikerkarriär kan följas i den dagbok han fört. <pdf, 6MB>



 
Boråsorkestrarnas startsida