|
Åter till: |
Klicka på en bild för att få en större version och musikernas namn.
Dragspelaren och vibrafonisten Mats Larsson (1930–2000) bodde på Lugnet i Borås när han 1946 bildade Cerrys kvintett, tillsammans med Rune Widlén (cl), Leif Nilsson (g), Rolf Wihlborg (b) och »Kim» Moberg (dr). Namnet Cerry lät lagom mycket utländskt för sin tid, men redan nästa år skedde ändå ett namnbyte till Mats Rampes kvintett. Spelningarna med ungdomliga Cerrys låg ganska nära Borås – Marsjöns festplats, Tolkabro och Sjömarkenbadet är exempel på dansbanor som besöktes.
Artistnamnet Rampe kommer inte av att han hade en särskilt stor önskan att alltid stå i rampljuset. Det inspirerades i stället av namnet på den då kände orkesterledaren Stig Grampe i Uppsala. Medlemmarna i orkestern spånade kring lämpligt namn och kom fram till detta. Rampe förblev dock bara ett artistnamn.
Mats Larsson försörjde sig fram till 1955 även som symaskinsreparatör, men ägnade de närmaste tjugo åren åt musiken på heltid. Senare utbildade han sig till musiklärare.
Liksom för andra orkestrar förlängdes resorna och i hela västra Götaland hade man spelningar. Ja, även upp mot Örebro och ner till Helsingborg.
Ett populärt inslag var den så kallade Melodiboxen. Vid entrén fick publiken var sitt kort med orkesterns foto. På detta kunde man sedan fylla i önskemusik och lägga i en låda vid scenen. Vinnarna kunde få komma fram och bli intervjuade.
De fyra musiker som bildade Metrokvartetten i november 1955 hade spelat med Mats Rampe i fyra år. Som ny trumslagare kom då i stället blivande »folkparksgeneralen» Arnold Ljungbergh, därefter Lennart »Murarn» Carlsson, efter ytterligare en tid TV-jazzaren Anders Söderling och ytterligare ett år senare den förste mörkhyade musikern i staden, Rupert Clemendore från Trinidad; därpå Lasse Blixt.
Sättningen på bilden från 1965 ovan stod sig till november 1967. Då slutade de alla, plus trumpetaren Ove Claesson som också kommit med. Basisten Leif Törnqvist hade då spelat med Rampe i elva år från 1957. En ny orkester med mest Göteborgsmusiker inkallades snabbt.
Från 1972 hade Mats Rampes orkester sin hemvist i Västerås. Då kom bland andra boråsarna Gusten Arturén (dr) och Bertil »Jonas» Jonasson (ts) med i denna – Bertil hade några år tidigare spelat med Mats, men för Gusten var det första gången. Gusten hade inlett sin trumkarriär i Stars ensemble 1946 (se egen webbsida) och fortsatt i Bosse Lidéns orkester under åren 1949–64 (se egen webbsida).
Tenorsaxofonisten Bertil »Jonas» Jonasson (f. 1939) kom till Borås 1957 och började då spela med Mats Rampe. Bertil spelade sedan med Metrosextetten under nästan hela 1960-talet; han fortsatte därefter med Mats Rampe igen.
En intervju med »Jonas» från 2016 kan ses här: https://www.facebook.com/tryggannons/videos/1963332520558097/
Orkestern hade bl.a. månadslånga, ja t.o.m. flera månader långa, engagemang i Norrland. Även i Norge var engagemangen långa och många. Att orkestern var populär visar följande tidningsklipp: <Tidskriften Se >, <Sydöstra Sv. Dagblad>, <TV-tablå>, <Klippan annons>.
I orkestern fanns också pianisten Börge Lindgren från Västerås. Han tog 1975 över som kapellmästare efter Mats Rampe, och ändrade först namnet till Musikanterna och 1980 till Börje Lindgrens (orkester).
<Mer om Bertil Jonasson: http://www.digjazz.se/Artiklar.BertilJonasson.html>
När Bertil Jonasson spelade i Metrosextetten 1968 mötte han i samma orkester tenorsaxofonisten Erik Norström, som gjorde ett kort gästspel där när Ralph Sandell brutit foten. Deras samarbete fortsatte sedan i olika sammanhang och Erik gjorde ibland arrangemang åt Bertil vid skivinspelningar.
<Mer om Erik Norström finns att läsa på Metrosextettens
webbsidor.>
Här är några låtar ur en CD (Lyssna!):
|
|