Åter till: startsida

Anvisningar för förande av husförhörslängd.
Härnösands stift, 1840

 

T i l   E f t e r r ä t t e l s e :

Den Pastor eller Prästman, som uprättar Förhörs- eller Communion-Boken har at iakttaga följande:

Annotations-Columnen
Kommentarer av
Lennart Wasling
1:o. Då Församlingens Ledamöter inskrifvas, bör, på sätt vanligt varit, hvarje Rota och By tagas efter belägenheten; ty en annan ordning, såsom efter A, b, c, skulle förorsaka irring och tidspillan vid Husförhören. En socken kunde bestå av ett tiotal rotar.
2:o. Hemmans-egare uti hvarje By införas i sin ordning; och bör för hvar och en samt dess Husfolk uplåtas särskild sida. Först inskrifves Husbonde, dess Hustru samt i Huset varande gamla Slägtingar, och sedan Barnen efter åldern; men Tjenstehjon uptagas nederst på samma sida på det, när de träda i annan tjenst eller flytta utur huset, andre tillkommande må kunna inskrifvas ofvanföre de förras utprickade namn. Den redighet och förmån som derigenom vinnes, skal visa sig vid Tabellernas uprättande och flere tilfällen. Tabellerna är en sammanställning som skickades till Tabellverket (senare Statistiska Centralbyrån).
3:o. Efter de uti en By således inskrifne Hemmans-egare, lemnas ett eller annat blad rent, alt efter som Byamännen äro månge, och flere kunna, inom 10 år, möjeligen tillkomma, igenom Hemmansklyfning eller andra omständigheter.
4:o. Derefter införas alla andre, som bo på Byns egor; och kunna 2:ne, ofta 3:ne Hushåll eller Matlag af Krigsfolk, Handtverkare och Torpare uptagas, med något mellanrum, på en enda sida, emedan desse hafva sällan i sine hus af och an flyttande Tjenstehjon, och måste gemenligen lämna ifrån sig egne Barn vid 15 års ålder. Af Backstufvuhjon och ålderstigit Folk, som icke hafva barn kunna ännu flere, utan oredighet, införas på en sida. Der Torpare, Nybyggare m. fl. kunna möjeligen, inom 10 år, vid en Bys egor förökas, bör ock derföre lemnas en eller annan sida, innan man börjar inskrifva nästa Byalag. Obs att torpares barn inte fick bo hemma efter 15 års ålder.
5:o. För Herregårdar, Prästgårdar och andre Hushåll, der många Tjenstehjon finnas och ofta ombytas, böra Drängar skrifvas på en sida, och Pigorna på en annan.
6:o. Några blad i slutet af Boken böra bestämmas för sådane Personer, utom Tjenstehjon, som ej hafva eget hemvist, hyra hus samt flytta af och an inom Församlingen, der de njuta Salighetsmedlen. salighetsmedlen
7:o. Igenom öfvervägande af allt detta, och med den kännedom af hvar och en Församlings Hemmanstal, Folkmängd och öfrige omständigheter, som böra kunna af nu varande Cathechisations-Längder inhämtas, blifver det för en Pastor lätt att uträkna huru många Böcker eller Ark Papper af det tryckta Formulairet bör requieras för en, för 10 år, redig och fullständig Förhörs- och Nattvards-Bok. Detta måste för locala omständigheter blifva olika; och då en Församling af 1000:de menniskor kan beqvämligen och rymligt nog införas på 150 Blad eller 3:ne Böcker, kan en annan af lika Folkmängd ej ordentligen inskrifvas på mindre än 180 Blad eller nära 4 Böcker Papper. Det är, i allmänhet sagdt, angeläget att tilse, det ej bristande rum må med tiden förorsaka oredighet i en Bok, som skal controllera både Lärarens nit och verksamhet, samt Åhörarens uplysning och förbättrade seder.

N. B. För Stads- och Lands-Församlingar, efter Folkmängden, måste beräknas, huru många Böcker Papper behöfvas, och huruvida denna Bok bör bindas i flere Band; i hvilken händelse en viss trakt af Församlingen inskrifves i hvart Band. — Boken torde blifva för mycket ovig att handtera, om den består af mer än 6 Böcker Papper.

 Bok Papper

Se Mått och vikt
8:o. Boken, som bör bindas på breda remmar af Pergament eller annat fast Skinn, och förses med stadiga Permar och Skinnrygg, bör framför allt öpna sig väl, hvarom Bokbindaren må erindras.
9:o. Hela Boken bör med blyerts linieras, och afståndet emellan raderne blifva ungefär ¾ tum; ty på et mindre rum kan det ej beqvämligen och redigt införas, om en Person gått, på ett år, 3 eller 4 gånger till Nattvarden, ehuru det sker med Numror, til ex. 24/7 eller den 24 Julii; icke heller, om af et Hjonelag den ene dör, och den andre åter gifter sig, kan den nykomne Maken redigt inskrifvas i den utstruknas ställe; men Barn, som födas, eller redan ej äro komne till den ålder, at de inom 10 år kunna til Nattvarden admitteras, skrifvas närmare intil hvarandra; och blifver det äfven nödigt, der många Barn finnas, eller flere Tjenstehjon om året afflytta och ombytas.
10:o. Hvar och en Person får ej uptaga mera än en enda rad; hvarföre alla Titlar, som utmärka Stånd, Näringsfång, Slägtskap m. m., äfven sjelfva Namnet, der rummet så fordrar, böra skrifvas förkortningsvis; men icke så abbrevieras, at otydlighet och misstag derigenom kunna upkomma.
Vidare, och på det en så inrättad Längd eller Bok må i alla händelser och afseenden tjena til de mera och mindre vigtiga ändamål, som Kyrko-Ordningen och mångfaldige andre Författningar åsyfta, bör Prästerskapet, för hvarje Person, uti behörige Columner anteckna icke annat, än hvad de igenom anställde Förhör, uptedde ordenteliga Bevis m. m., med visshet veta och känna om Födelse-år, Naturgåfvor, färdighet at läsa i Bok, Kunskaps- och Förstånds-odling, Lefnad och Seder; hvarvid de anordnade Signa eller Tecken oförändrade nyttjas; och skola dessa altid och allestädes inom Stiftet behålla densamma bemärkelse och mening, som dem igenom Förklaringen här nedanföre gifven är; äfven som samma ord och talesätt, hvarmed Tecknens bemärkelse äro förklarade, böra nyttjas uti de Bevis, som Prästerskapet af flere anledningar meddelar, i synnerhet dem, hvilka flytta utur Församlingen. En klok Lärare tilser, at ej någon på osäkra rykten, eller för et och annat mindre felsteg, hälst af ungdoms oförsigtighet, blifver i Boken noterad med sväfvande Streket [våglinje], eller såsom ostadig; utan bör detta Märke:[våglinje] skrifvas endast för dem, som gjort sig mera allmänt och bevisligen känd för böjelse til någon viss last, t. ex. fylleri, trätgirighet, och står i fara, at igenom vanan förderfvas; men der förbättring, utan verldslig näpst och aga tilkommer, bör detta märke genast bringas til en rät linia, såsom liknande en rät och jämn väg. Icke heller må det undfalla en eftertänksam Lärare och som är något van, at vara noggrann vid fina Ämbets-göromål, at åtskillige små omständigheter böra i Boken anmärkas, så framt lätthet, redighet och ordning vid åtskillige tilfällen skola möjeligen vinnas, t. ex. at för Ynglingar, som vistas vid något Publikt Läroverk, skrifves Schola, Gymnas. &c. uti det årets Communion-Column; hvilken omständighet uti Tabellen N:o 4 bör införas; at i sista eller Annotations-Columnen skrifves för vederbörande, lytt, mehnför, oskicklig til arbete, blind, döf, dumbe m. m. som i samma Tabell bör ingå &c. "Signa och Tecken" har olika utseende i stiften, men innebörden är densamma.

Nedanstående är ovanligt uttrycksfulla.

 

Förklaring: se nedan.

 

 

 

 

 

 

 

dumb = stum
1:o. Vidare iakttages, at, då et Barns Födelse, Dop m. m. inskrifves i Kyrko-Boken, så bör ock dess Namn och Födelse-år på samma gång införas i Cathechisations-Boken, hvilket faller få mycket mindre hinderligt, som Prästen bör upslå denne sednare, om han skal med visshet kunna inskrifva Barnaföderskans ålder i den förra, hvilket är nödigt i afseende på Tabell N:o 1. Detta kan äfven vara nödigt i afseende på andra omständigheter. Kyrko-Bok: Födelse-, vigsel- och dödsbok.

Moderns ålder rapporterades till Tabellverket.
2:o. At då i Kyrko-Boken et Dödsfall med sine omständigheter införes, skal ock för den aflidne skrifvas uti Förhörs-Boken det ordet: Död, i Communion-Columnen för det löpande året.
3:o. At ingen tillåtes bo i en Socken och bruka Salighetsmedlen i en annan, om de ock utgöra et Pastorat; ty utom andra olägenheter, skulle, genom sådan tillåtelse, Tabell N:o 3 aldrig blifva riktig och sann; hvarföre då någon flyttar eller går i tjenst i annan Församling, bevis honom bör genast meddelas, och den Ort, Stad eller Socken, dit han flyter, jämte Attestens datum, skrifvas i Communion-Columnen för det året, som han lemnar Församlingen. Hans namn öfverstrykes ej med gröfre penna än at det sedan äfven kan tydligt läsas, hvilket ofta torde behöfvas i en framtid.
4:o. At hvar och en Person finnes i Boken skrifven för det Hushåll, der han större delen af året sig uppehåller, på det upskrifningen af sig angifvande Communicanter må lättare och med mera ordning ske; hvarföre, och egenteligen i anseende til Tabell N:o 3 och 4, böra, i synnerhet det året, för hvilket Tabell 3 och 4 skola uprättas, så väl inflyttande Personer af andra Församlingar, som de, hvilka inom Socknen ömsat Husbönder eller Boställe, inlysas 14 dagar, högst 3:ne veckor ifrån Michaëlis, på en eller 2:ne Lördagar, då altid Catechismi-Predikan hålles; de förre då examineras och pröfvas, om de svara mot sine medhafde Bevis, och sedan inskrifvas; de sednare utstrykas ifrån det Hushåll eller By, der de tjenat, och upföres vederbörligen, der de nu finnas. Michaëlis 21 sept; fardagen 1:a veckan i oktober
Detta är så mycket mera nödigt, som i annor händelse kunde inträffa, at en flyttande emellan Församlingar antingen icke beräknades, eller ock råkade at 2:ne gångor uptagas i Tabellen N:o 3. Tabell

 

 

 

Column: Tecken (Betydelse)
Läser och förstår; Innanläs-ningen Har begynt att läsa.
Läser svagt.
Läser Någorlunda.
Läser försvarligt.
Läser med färdighet.
D:o;
Begreppen		 Har svagt begrepp.
Har någorlunda begrepp.
Har försvarligt begrepp.
Har godt begrepp.
D:o;
Utanläsningen		 Läser Lutheri Lilla Catheches; och jemte densamma
Första hufvudstycket af Svebelii Förklaring; Och så vidare En Punct för hvardera af de Fyra öfrige Hufvudstycken.
Glömmes någon af dessa delar, så drages ifrån
Puncten upföre Et fint streck, hvilket, vid skedd
förbättring, åter kan intagas En utvidgad Punct.
Exempel

 

 Således betyda
Läser försvarligt i Bok; har godt begrepp; förglömt at utantil läsa 4:de och 5:te Hufvudstycket.
Läser svagt i Bok; har svagt begrepp; kan Lutherii Lilla Catheches utantil; men förglöm 1 och 2 Hufvudstycket af Svebelii Förklaring; ännu ej läst de öfrige.
Natur-gåfvor Har Flit.
Har godt Förstånd.
Har godt Minne.
Är Lättjefull.
Har svagt Förstånd.
Har trögt Minne.

Vid den förändring, som hos Personen kan finna rum, iakttages, at en Punct satt till Tvärstrecket, förtager dess bemärkelse, hvilken vid ny förändring kan återgifvas medelst Tvärstreckets utdragande.
Exempel

 

 Sålunda betyda
Har Flit, svagt förstånd och trögt Minne; densamme
Har förlorat Flit och bibehåller öfrige Brister.
Har godt Förstånd och Minne; men är Lättjefull.
Seder Oordentelig, felaktig eller brottslig i något afseende; hvilket närmare utmärkes med Numern af det budord, hvaremot felet eller förbrytelserne äro begångne.
För Fylleri sättes En Punct efter det sväfvande Strecket.
För Trätgirighet sättes En Punct framföre det sväfvande Strecket.
Vid skeende förbättring göres det sväfvande Strecket til en grof, rät linia; men Budordens Numer qvarblifver; hvaremot Puncten sammanbindes med räta Linien, enär Fylleri-lasten eller Trätgirigheten verkeligen uphört.
När någon undergått Kroppsstraff, eller Kyrkoplikt, eller mistat Äran, anmärkes sådant med et Kors Ofvanföre den Numer eller Tecken, som utvisar brottets art.
Exempel Således betyda      [Budorden finns i Luthers Lilla Cateches]
Känd för Upstudsighet emot Föräldrar eller Husbönder.
Känd för Snatteri och Fylleri.
Mistat Äran för Mened.
Straffad för Stöld och Fylleri.
Densamma, nu mera, icke känd för Otrohet eller Fylleri.

Obs. Hvar och en inser lätteligen at dese Tecken för Lefvernet och seder icke böra nyttjas för andre, än dem, som antingen äro tilförlåteligen kände och varnade eller Lagligen förvunne til de brott och förseelser, hvilka anmärkas.
Förhör N. Närvarande
För de Frånvarande sättes ej något Tecken.
Nattvards-gång 5/1 3/7 Communicerat den 5 Januarii och den 5 Julii; då öfre ziffran utmärker Dagen, och den nedre, Månaden af Året.