Synpunkter till Lennart.Wasling@culturum.se
|
Åter till
|
Församlingshemmet vid Kapellvägens slut.
Arkitekt: Sven Boysen. GudstjänstverksamhetHuvudsyftet med Församlingshemmets tillkomst var alltså att få tillgång till en gudstjänstlokal. Behovet av en ren samlingslokal var mindre nu när Fritidsgården fanns i samhället. Gudstjänster hölls i allmänhet varannan vecka under »säsong» — under år 1964 var det t.ex. 20 gånger. Antalet besökare var då 10–30 st per gång, med ett genomsnitt på cirka 15 st. Trettio år senare var antalet gudstjänster endast 10 st och antalet besökare hade också minskat något. Vid vissa tillfällen kunde besökarantalet vara betydligt högre. Musik- och familjegudstjänster kunde locka långt över 50 deltagare. Vid gudstjänster kombinerade med familjehögtider kom också ofta många; ett dop 1971 hade 51 besökare. Årliga församlingsaftnar kunde också locka omkring 75 frufällebor. På 1990-talet kombinerades ibland gudstjänsten med tipspromenad. SöndagsskolaSöndagsskola fanns naturligtvis också. Från början, under tidiga 50-talet, var det f.d. småskollärarinnan Karin Andersson (Ängsgården), som ledde barnen på den rätta vägen. Prosten Petzäll var också närvarande någon gång, och vid ett tillfälle skulle han »käcka till sig» med en gåta: — Vad är det som går och går, men aldrig kommer till dörren? Varenda barn kan ju svara på den, men man vet ju aldrig när självaste prosten är närvarande, och från en liten flicka kom ett säkrare svar: — Jesus! Nya lärare i söndagsskolan blev Filip Larsson (Solbacken) och Ann Pettersson-Lundström (Granbacken). 1972 kom Eivor Janhager (Lillsätra) och Erna Ingerholt (Mariehill) som nya lärare och de delade sysslan så länge söndagsskolan fanns kvar, fram till mitten av 80-talet. Söndagar kl. 9.30 var den vanliga tiden. |
|
KlockstapelEftersom församlingshemmet i huvudsak användes för gudstjänster växte efterhand en önskan om en klockstapel fram. Syföreningen tog på sitt ansvar att försöka ordna detta och det är huvudsakligen deras förtjänst att den kom till stånd och kunde invigas den 4 oktober 1958. Genom sina försäljningar och lotterier lyckades man samla ihop erforderligt kapital. Klockstapeln ritades av stadsarkitekten Harald Ericson och fick samma utseende som den vid Sjöbo kyrka. Firma Byggnadsarbete [Helge Hermansson & C:o] från Fristad åtog sig arbetet för 5 000 kronor. Klockan göts av Bergholts Klockgjuteri i Sigtuna enligt den »holländska modellen» med ytterdiametern 87 cm och vikten 330 kg. »Jag ringer till vila, till andakt, till id se stunderna ila, jag lyser Guds frid.» Klockstapeln monterades ned 2008 i samband med Församlingshemmets överlåtelse till Frufällans Fastighetsägareförening. Den kommer att sättas upp på annat ställe i pastoratet.
Tidningsartikel från invigningen |
|
Övervåningen inredsNär Församlingshemmet uppfördes 1953 var de endast rummen i markplanet som färdigställdes. Det fanns planer på att övervåningen skulle kunna iordningställas till lägenhet och hyras ut till en vaktmästare, men av detta blev inget från början. I Frufällan rådde byggnadsförbud eftersom avloppsfrågan inte var löst i samhället och endast markinfiltration kunde godkännas. År 1958 väcktes planerna på en lägenhet på övervåningen åter till liv. Med avlopp och ny oljepanna (från början värmdes huset med direktverkande el) fanns en kalkyl som slutade på 28 000 kronor. Problemet var dock att marken kring Församlingshemmet inte var lämplig för infiltration och förslaget avstyrktes av kyrkans egna organ. Underhållsarbete gjordes naturligtvis fortlöpande på huset, och av bevarade handlingar framgår att det bl.a. målades om utvändigt 1965 av R Wasling. Övervåningen stod under många år oinredd. Men 1980 var det dags att börja arbetet med att få våningen användbar och den byggdes färdig. Någon bostad blev det dock inte, utan rummen gjordes i stället i ordning för allmänt bruk. Vid nyinvigningen den 17 februari 1980 bevistades gudstjänsten av 82 personer; HHN utdelades (HHN=Herrens Heliga Nattvard). |
|
VaktmästareUnder årens lopp har Församlingshemmet haft en vaktmästare, som svarat för tillsyn av fastigheten. Åtminstone under 1950- och 60-talen ringdes det också till helgsmål i kyrkklockorna. Ringningen startade kl. 16.00 och höll på i tre minuter (»Jo, därom kan jag ge besked, om herrn så vill, ty jag var med», sade Fänrik Stål — och det skulle redaktören också kunna säga). Samtidigt sattes värmen på om det var gudstjänst dagen efter. Av vaktmästarna/vicevärdarna minns vi: Märta Andersson (Ängsgården), systern Karin Andersson, Ester Wasling, Helene Lagström och Kurt Asplöf. |
|
Efter ombyggnadenUnder åren kring 1980 var nog verksamheten som allra intensivast i Församlingshemmet. Andra våningen var då inredd och mindre lokaler stod till förfogande. Följande aktiviteter var inbokade vid denna tid: Gudstjänst: en söndag i månaden (kl. 9.30 eller 17.00). Söndagsskola: söndagar kl 9.30; lärare Eivor Janhager & Erna Ingerholt. Miniorer och Juniorer: onsdagar kl. 17.00, ledare Mikael Törneberg och församlingsass. Eva-Lotta Klärcke, Fristad. Symöten: En gång i månaden, måndagar kl. 15.30. Mamma–barngrupp: torsdagar kl. 9.00, kontaktperson Ann Lundström. Litteraturcirkel: varannan måndag, ledare Helene
Lagström. |
|
|
|
1980 startade också en verksamhet som skulle bli långlivad. Varje måndag kl. 18.00 samlades en studiecirkel med 12–15 damer i en vävstuga i Församlingshemmets källare. Ann Lundström (f Pettersson, 1944 i Frufällan) och Elin Katus stod som ledare. Än i dag håller dussinet damer igång vid sina vävstolar med Ann som cirkelledare.
Tidningsartikel från
vävkursen, 2010 |
|
Slutet — och fortsättningenByggnadens användning som församlingshem och kyrkolokal upphörde den 17 augusti 2008. Kyrkoherde Jörgen Röllgårdh ledde en sista gudstjänst, och överlämnade sedan byggnaden till Frufällans Fastighetsägareförening. Ja, sista gudstjänsten var det kanske inte. Kyrkan kan komma att använda lokalerna någon gång då och då även i framtiden. |
Åter till Församlingshemmet