Synpunkter till Lennart.Wasling@culturum.se
Redaktörens egen hemsida

Åter till
Frufällans startsida

I Frufällan fanns under årtiondena efter kriget en ganska livlig näringsverksamhet med både industrier och affärer. Det gav många arbetstillfällen för lokalbefolkningen, särskilt för kvinnorna. Många arbetare kom också pendlande från Borås- och Fristadshållen.

Här nedan finns en sammanställning av olika verksamheter i Frufällan (hjälp gärna till med mera om du kan!!):
 

Industri AB Damtrikå  (»Rosa huset»)

Längjum Skinnaregård 2:68, Skogsrydsvägen 122
 

Firman hade grundats 1929 av fabrikör Fagerblom under namnet Fagerbloms Trikåindustri. Vid starten hade firman ett tiotal anställda.

År 1934 ombildades firman till nuvarande Industri AB Damtrikå och Axel Öhrn trädde in som ägare. Fabriksbyggnaden uppfördes 1938. 1943 sålde Öhrn till Carl Johansson.

Fabriken byggdes på den plats där gamla torpet Skinnfällans (Jakobsdal) ladugård låg; åkeriägaren Rudolf Johansson stod för byggandet. Lantbrukare Hansson, boende i Björkåkra, hade sina kor i ladugården; minnesgoda bybor vet att det också förvarades tivoliattiraljer där under någon vinter.

 Hansson flyttade sina kor till Bäckabo (Siesings) när fabriken byggdes.  Boningshuset på andra sidan vägen heter Örnboet — namnet efter ägaren Axel Öhrn (1900–1981; hustru Maria, f Wipp, 1895–1982; de flyttade till Frufällan 1937)! Huset uppfördes 1936 och ligger på den plats där själva torpbyggnaden Skinnfällan/ Jakobsdal en gång låg.

Näste ägare blev Carl Arvid »Björbo-Kalle» Johansson (1898–1967) med hustrun Magda Sofia (1900–1992). Kalle hade fått sitt smeknamn av att han var född och uppvuxen i Björbostugan — systern kallades Björbo-Ida.

Förre ägaren Axel Öhrn fortsatte inom firman som resande några år.
 

Den huvudsakliga tillverkningen vid Damtrikå bestod av kvalitetsvaror i damunderkläder, bäddjackor, morgonrockar och babygarnityr av silkescharmeuse.

Företaget utvecklades och antalet anställda uppgick 1948 till omkring 50. Damtrikå var därmed Fristads kommuns näst största industri — endast AB Skyddskläder (numera Fristads/Hejco) hade fler anställda.

I väveriavdelningen i gatuplanet tillverkades tygerna [vävstolar av rasseltyp som bl.a. sköttes av Henry (Bylin) Martinsson och (1944–45) Filip Larsson; 3 vävare], varefter tillskärning gjordes i därför avsedd lokal på andra våningen. Därefter färdigställdes plaggen i sysalen [med bl. a. tekniken kurbling (matelasering) = flera lager lades på varandra och med mönstersömnad fästes de ihop].

Maskinparken är av modernaste slag och lokalerna är ljusa och trevliga.

För personalen är ordnat med lunchrum samt en där utanför liggande solbalkong, där de anställda under sommaren kunna intaga sina måltider. Vid företaget finns även en anläggning för musik under arbetet [som bara får sättas igång under de 5 minuter långa rasterna varje timme, enligt sommarsömmerskan syster Berit].

Drivkraften är elektrisk energi, som köpes från Borås stad. Egen värmecentral [röda huset] till fabriken och intilliggande fastighet [»Centrum»-huset; Skogsrydsvägen 120] finns.

Direktör sedan 1943 är Karl Johansson.

Disponent: Axel Öhrn.

Verkmästare: Rudolf Öhrn.

Direktris: Maja Johansson från Sparsör.

Sömmerskor (från Frufällan): Eva Bergqvist, Ingrid Fhinlöf, Rut Johansson, Elsa Lundin, Elin Norrman, Agnes Öhrn ...

[Uppgifterna är huvudsakligen hämtade ur Sveriges Bebyggelse, 1948]
 

Industri AB Damtrikå, 1957.
Bengtssons Speceriaffär med mack.

<Fler bilder bl.a. på personal>

Karl Johansson dog 1967 och rörelsen övertogs av John A. Hallberg, som fortsatte med klänningssömnad. Rune Öfverberg köpte fastigheten och använde den för tillskärning av klänningar, som såldes för egen sömnad, främst genom ICA-kuriren. Bottenvåningen användes som lagerlokal av Miss Mary of Sweden, vars ägare Sonny Rydström även numera äger lokalen. Erita AB hade lagerlokaler i byggnaden. Ett företag som sålda armaturer, Idébelysning, flyttade också in i lokalerna.

1990 startade Boråsföretaget Lars Jonas Hemslöjd en butik i byggnaden. Ägaren Jonas Andersson hade där ett sortiment av heminrednings- och presentartiklar. Särskilt populära var egentillverkade Carl Larsson-förkläden. 1997 avregistrerades firman.

I lokalerna finns nu en Outlet-butik; och mer är på gång. Och den 1 april 2009 öppnades en Minilivs-butik i de lokaler som en gång hyst Johnnas och Bengtssons livsmedelsaffärer. Den upphörde efter tre år.
 

Ur Borås Shopping City 1992:2.

Schenkels Damkonfektion

Skogen 1:19, Grusäter, Kvartsvägen 39
 

Firman grundades i Källeryd 1935 av nuvarande ägare. Tillverkningen omfattade då sportkläder. 1942 flyttades fabriken till Frufällan.

Ägare: fabrikör Emil H F Schenkel (f 1898) och hustrun Siv (f 1909).

Fastigheten uppfördes 1939. Den innehåller en bostadslägenhet om 4 rum + kök, samt fabrikslokaler omfattande sysal, tillskärningsrum, matsal och kontor. Lokalernas sammanlagda golvyta: 165 kvm.

Huvudsakligen tillverkas trenchcoats. Avsättningen är helt inriktad på den svenska marknaden.

Maskinbestånd: 14 symaskiner, 1 skärmaskin, 1 knapphålsmaskin, 1 pikeringsmaskin, 1 knappisyningsmaskin.

Årligt tillverkningsvärde, 1948: 266 000 kronor.

Kapacitet: 100–125 plagg per dag.

Antal anställda: 16 st.

Rörelsen höll på till omkring 1966, i slutet med reducerat manskap. [anställda: sömmerska Ester Börjesson; pressare Arvid Nilsson, Gingri; verkm. Anders Persson].
 

Bergsbo Trikåfabrik AB

Skogsrydsvägen 116, Skogsrydsvägen 114
 

Firma Bergsbo Trikå grundades 1947 av bröderna Filip och Yngve Larsson (från Borgstena) samt Sven Hedegärd. De höll till på Bergsbogatan i Borås — därifrån kommer firmanamnet Bergsbo.

Den 1 maj 1948 flyttade man till Villa Arnhamra i Frufällan, där Kooperativa nyligen lämnat sina lokaler och flyttat till nybygget på andra sidan järnvägen. Bergsbo hade då 2–3 st anställda (Filip bosatte sig i Arnhamra).

År 1950 byggdes en ny fabrik söder om Damtrikå [Skogsrydsvägen116; numera (Frufällans marknad, »Blå huset»]. Den påbyggdes senare med en våning.

Tillverkningen bestod av strumpor, strumpbyxor, jumprar och tröjor. All tillverkning köptes av Sven Munthe och Allan Sköld.

År 1955 övertog Munthe och Sköld ylletillverkningen (se Bergås AB nedan).

Yngve Larsson flyttade samtidigt till verkstaden/panncentralen närmare järnvägen [Skogsrydsvägen 118] och startade där corsett-tillverkning i firman CHIC (Anna Pihlblad var provsömmerska). Filip Larsson (och hustrun Birgit) flyttade också till denna byggnad och fortsatte med enbart strumptillverkning under gamla firmanamnet Bergsbo AB.

År 1963 uppförde Bergsbo AB en ny fabriksbyggnad [Skogsrydsvägen 114] strax söder om det gamla och flyttade tillverkningen dit. Den bestod fortfarande huvudsakligen av strumpor.
 

Hösten 1966 hävdes byggnadsförbudet i Frufällan, när nu avloppsfrågan var löst. Larssons byggde ett bostadshus rakt över vägen. Tomten var köpt av Waldemar Anderssons sterbhus (Elis Anderssons »Thebröds-Anderssons» bror). Larssons ägde Solbacken [Rodervägen 4] under åren 1951–65. De bodde i Fristad 1966–67.
 

Antalet anställda var 1980 12–13 st (bl. a. följande Frufällebor: Berna Andersson, Hildur Andersson, Sonja Andersson, Karin Börjesson, Karin Emanuelsson, Karin Hallberg, Hillevi Hansson, Thora Larsson, Agnes Lundgren och Wera Öhlander samt Åke Wallin född i Sparsör).

Radioprogrammet »Skivor till kaffet» med Bertil Perrolf sändes i november 1981 från Bergsbo Trikåfabrik. Vi kan ana att namnet Frufällan har påverkat valet av inspelningsplats.
 

År 1988 upphörde tillverkningen och lokalerna såldes till Elvshammars Lampkonfektion, som bl.a. hade lampförsäljning där.

När denna firma gick i konkurs 1996 köptes fastigheten av Torgny Nilsson (med firmorna Kriss och Laque i Sparsör) och Björn Lénberg [Pejlingsvägen 5] på auktion (520 000 kronor). Lokalerna användes sedan som lager för Kriss-kläder och som uppsamlingsplats för de varor som Björn Lénberg under åren 1992–2006 körde som nödhjälp till forna Sovjetunionen. Det blev sammanlagt 98 resor med varor. Dåliga vägar; någon gång utsträcktes resan ända bort till Kina.

Nilsson och Lénberg sålde fastigheten till Bygg-Toppen AB 2011-09-01.
 

Bergsbo, 1950-63
Bergås/Beryll, 1963-

Bergsbo, 1963-1980.

<Fler bilder bl.a. på personal>

 

»Sveriges Radio, Frufällan» Radioprogrammet Skivor till kaffet <mp3-fil, 25 MB, 25 min.> Musiken är borttagen. Följande personer medverkar: Agnes Lundgren, Sonja Andersson, Filip Larsson, Britt-Louise Kjellberg Britt-Marie Andersson, Sören Larsson, Christer & Lisbeth Gunnarsson, Annika Lans, Hillevi Hansson, Barbro Andersson & Knut Svensson.

Bergås Yllefabriks AB – Beryll AB

Skogsrydsvägen 116, »Blå huset»
 

Som ovan nämnts övertog Sven Munthe och Allan Sköld 1955 ylletillverkningen (jumprar och tröjor) och fortsatte i den gamla fabriken, men nu under namnet Bergås AB. Det ändrades senare till Beryll AB för att undvika förväxling med Bergsbo AB. Denna firma övertogs så småningom av Olle Carlsson.

Wasa Trikå AB i Borgstena hade sedan en filial i byggnaden.

År 1980 köptes fastigheten av Rune Pöhnert (Björkhaga), som flyttade hit sin möbelförsäljning från Kinna. Den var i hans ägo till 1986. Då övertogs den av Lars Jonas Andersson (Tullco), och användes som lager för dennes jeans, avsedda för Norge som huvudsaklig marknad.

En webbfirma, knuten till tidskriften Vi i villa, flyttade sedan in. De hyrde lokalerna av Lars Andersson. Därefter stod det tomt i tre år.

Numera huserar Frufällans Marknad där. I lokalerna finns små hobbybutiker och loppishyllor. Fastigheten har hyrts av en ekonomisk förening med Lasse Pakarinen som pådrivande. Han har nyligen (2012) köpt fastigheten.
 

Bild på Bergås fabriksbyggnad: se ovan


<Fler bilder bl.a. på personal>

Thomas Perssons Antikhandel

Skogsrydsvägen 118, Längjum 8:2
 

Damtrikås gamla panncentral, som en tid härbärgerade strumpfabriken Bergsbo AB (se ovan), är numera ett rött hus nära järnvägen. Dit flyttade Thomas och Eva (f. Fritzén) Persson in med sin antikhandel. Thomas är utbildad målare och intresserade sig främst för äldre måleritekniker. Han var mycket ute på antikmässor och sålde högklassiga allmogesaker. Firman flyttade sedan till Månstad.

År 2007 byggdes huset om till bostad i tre våningar.
 

Panncentralen som blev villa.

Livsmedelsaffärer

Det tidiga Frufällans allt-i-allo (byggmästare, handlare, stins) Julius Nilsson byggde Arnhamra och öppnade en mjölkaffär i källaren, med ingång från norrgaveln. Den sköttes av hans hustru och barn, men också av svägerskan Hildur Eriksson.

Efter några år flyttade affären till grannhuset (Björkåkra, där de också bodde) i backen som numera heter Ankarvägen. I folkmun hade den på den tiden ett mera fyndigt namn: Mjölkabacken! För yngre läsare kan upplysas, att det ju också hade betydelsen av en låda/back, som man levererade de då nya glasflaskorna i – mjölkbuteljerna med aluminiumkapsyl.

I en utbyggnad intill källaren kunde även bröd inhandlas. Julius dotter Kerstin (senare gift Markling) var föreståndare där åren 1940–45.
 

Den förste som öppnade livsmedelsaffär i Arnhamra hette Tage Lagerbert Johansson (1902–1975) — han tog efternamnet Lagerberth omkring 1930, och hade alltså likadant för- och efternamn. Hustrun hette Anna f. Persson (1910–1959). De var verksamma i Frufällan under åren 1935–40.

Efter honom kom en svenskamerikan Jakobsson, i slutet av 30-talet(?). Kooperativa öppnade sedan en butik i samma lokaler.

1939 hade Johnnas [John Johansson med huvudbutik vid Hötorget i Borås] öppnat affär i hörnet på Damtrikås stora byggnad. Utdrag ur Länsstyrelsens Handelsregister för enskilda näringsidkare och handelsbolag:

16/10 1939, Avdelningskontor utan självständig förvaltning har öppnats i Frufällan inom Fristads socken. Postadress är Borås.

18/11 1941, Avdelningskontoret i Frufällan har upphört.
 

Affären övertogs 1942 av Karl och Karin Samuelsson, som kom från Småland. Butiksbiträdet Anders Karlsson arbetade där också.

Nästa innehavare var Erik och Alfhild Holm från Lugnås vid Mariestad (1944–1946).

I juli 1946 övertogs rörelsen av Yngve Bengtsson (1919–2002) med makan Signe (1918–2013) och fick namnet Bengtssons Speceri & Diverseaffär. Yngve hade varit expedit i Sandbloms affär i Bredared. Han flyttade 1958 affären snett över landsvägen [Skogsrydsvägen 123] och byggde om till snabbköp. Den fastigheten hyrdes första åren (av Gurra Persson) och köptes sedan. Bengtssons sålde affären 1972 och övertog då en annan butik på Trandared i Borås.

Expediter vi minns: Sven Gustafsson, Kjell »Kåpe» Persson, Ingvar Larsson, Bertil Dahlqvist, Harald Gustafsson ...

Yngve Bengtsson sålde affären 1972 och den kallades senare Frufällans Livs.

Bland senare verksamheter i byggnaden kan nämnas att där fanns en Pizzeria på 1990-talet.

Björkåkra med mjölkaffären i källaren.
Huset byggt omkr. 1907; affärslokal 1936.
Adress: »Mjölkabacken»


Bengtssons snabbköp,
senare Frufällans Livs.


Personal.
<större bild>

Kooperativa / Konsum

Fristads Kooperativa Handelsförening startades på hösten 1916 och hade en affär i centrala Fristad. Den 2 september 1940 öppnades en filial i Frufällan i förhyrda lokaler i Arnhamra [Skogsrydsvägen 125].

År 1947 byggde föreningen nytt på andra sidan järnvägen (Ejdervägen 22). Affären bestod — enligt dåtida krav från hälsovårdsmyndigheter — av tre avdelningar, med tre kassor:

– mjölkbutik; med inomhus dörr till

– charkuteributik;

– speceributik; kontakten mellan de två senare gick via yttertrappa (senare togs väggen ner mellan butikerna och man kunde handla i båda butikerna samtidigt).

Affärens omsättning 1947 var cirka 150 000 kronor.

Ovanför affären fanns två lägenheter, den ena avsedd för föreståndaren.

Föreståndare: Evert (f 1907; hustrun Gulli f 1905) Lundh [40–49] <bild>, Åke (+Else) Augustsson [49–52], Nils (+Dagmar) Andersson [52–55], Lennart (+Asta) Torstensson [55–57], Jarl Larsson [57–57], Hjalmar (+Greta) Ohlsson [58–59], Henry (+Gudrun) Gustafsson [59–63].

Expediter: Stig Markling (g m Kertin Nilsson), Arne Heiman (g m Britt Lundin), Gösta Wennerbrink (bodde ovanpå; vanligen expedit i Fristad), Erik Damm, Bengt & Gunnar Torstensson, Stina Carlsson ...

Affären avvecklades 1961.

Arnhamra
Vänstra ing.: Ellis café
Övriga ing.: Kooperativa.
Källaren, gaveln: mjölkaffär (30-tal).


Nya Kooperativa, 1947.
Från 1963 Anderssons fabriksförsäljning.

Kortvaru- och skoaffärer

Distansvägen 16 (ingång från norr: Ankarvägen 7)
 

Någon kanske minns – jag gör det inte – att det fanns en kortvaruaffär i källaren i huset ovanför gamla posten i »Mjölkabacken» (nuvarande Ankarvägen). Ottos (kanske Olssons) kortvaruaffär hette den troligen och fanns där en tid under första halvan av 1940-talet. I sortimentet fanns bl.a. leksaker och traktens unga ville gärna göra ett besök där, om än bara för att titta.

I samma lokaler såldes senare skor. Yngve Tapper, boende på Solängen och med rötter i skoregionen Örebro–Kumla, hade öppet några timmar i veckan med sin försäljning.

I korsningen Distansvägen–Ankarvägen såldes skor. Butiken fanns innanför källarfönstren; då var det ett större skyltfönster och en dörr där.

Salong Irene

Ejdervägen 22
 

Konsums mjölkförsäljning flyttades över till det angränsande charkuteriet. Den lediga lokalen, med ingång från kortsidan i norr, hyrdes ut till en damfrisering – Salong Irene. Den startades 1956 av Irene Lindgren (gift med Sten-Erik). De bodde först på övervåningen i Konsum, men byggde senare en villa på Kvartsvägen 10.

Fastighetsägaren Anderssons fabriksförsäljning behövde lokalerna och salongen flyttades därför till Lindgrens hem 1970.

Anderssons fabriksförsäljning

Ejdervägen 22
 

Kooperativa lades ner 1963. Filip Larsson (Bergsbo) var intresserad av fastigheten, men köpte ej utan byggde eget. Bertil Andersson (gift m. Margit; son Lars-Ove) sydde i Filips lokaler på kvällarna och sålde sedan på marknader. Bertil startade försäljning i Bengtssons affär, efter att denne flyttat över gatan 1958. Bertil köpte 1963 Kooperativas fastighet för 78 000 kronor och öppnade där sin fabriksförsäljning. Huset tillbyggdes senare och förlängdes åt båda hållen.

Bertil Andersson köpte senare Fritidsgården för 4 000 kronor. Den låg ju på hans mark och därför fanns ingen annan spekulant. Sonen byggde om den till villa.

Anderssons fabriksförsäljning, som ibland hette Anderssons lagerförsäljning »Anderssons i Frufällan», upphörde 2002.

Café Solliden

Caféidkaren Arvid V. Gustavsson (f 1900) drev tillsammans med hustrun Rut ett café i Solliden (Höjdvägen 2) under åren 1933–35.

Cafévärdarna flyttade 1935 från Frufällan och fastigheten övergick detta år i Borås Socialdemokratiska Kvinnoförenings ägo (»Byggnadsför. Solliden, Döbelnsgatan 9, Borås»), och användes av dem som sommarhem fram till 1948, då det såldes till Erik Larsson (bror till kioskägare Larsson i Skalle) och byggdes om till nuvarande utseende (med exklusivt koppartak).

Huset inrymde länge samhällets enda samlingslokal (utöver lunchrummet på Damtrikå) och brukades för gudstjänster, calmette-vaccinering eller sammanträden. Och så var det en del fester där förstås.
 

<Exteriör personbild>

BT 1933-06-03.

Solliden, café och samlingslokal.

Ellis Café

I vänstra ingången i Arnhamra
fanns ett café.

Öregårdens Pensionat och Semesterhem // Hotell & Pensionat Öregården

Håstorp 1:16, Klippvägen 4
 

Solhults pensionat: Redan 1929 flyttade Sigrid Söderholm till Solhult [Kvartsvägen 19] och startade ett litet pensionat där Solhults Handelsträdgård redan fanns (se nedan). Hembiträdet Elsa Nyman (f 1912) hjälpte till. »Pensionatsinnehavaren» och hembiträdet skötte denna rörelse tills den flyttades över till Öregården.

Fastigheten Öregården uppfördes 1934 i två våningar + vind, och innehöll  6 enkel- och 2 dubbelrum.

Den ägdes ursprungligen av fröknarna/systrarna Hedvig, Sigrid och Agnes Söderholm (födda på 1870-talet), som drev pensionatsrörelse där fram till 1946, då de av åldersskäl flyttade till Villa Sjöblick (Signalvägen 7). De hade också en anställd en tid, servitrisen Rut Augustsson (f 1921).

Algot Johansson AB (»Algots») övertog fastigheten 1947. Invandringen av sömmerskor hade då kommit igång och en del inkvarterades på Öregården. Från början kom de flesta från Estland, men också några från Ingermanland (Sovjetryska medborgare). Efterhand blandades nationaliteterna och totalt bodde här ett hundratal arbetare under en sexårsperiod (cirka 20 st samtidigt). Sängar stuvades in i rummen; några kvinnor hade barn med sig; fru Berggren skötte verksamheten.

I december 1953 köpte Carl Viktor (f 1906) & Gulli (f 1909) Johansson pensionatet. De kom från Varberg; bodde själva i den stora vindsvåningen med barnen Lill och Alf. Några av arbetarna bodde kvar en tid, men sedan blev det renodlat korttidsboende.

Rörelsen utvecklades efterhand från att ha varit ett pensionat, där gästerna kom över en helg eller stannade en vecka, till mera renodlad hotellverksamhet, där främst handelsresande tog in över natten.

Öregården drevs fram till cirka 1969. Fastigheten såldes då och blev privatbostad.


 

Öregården i boken Beskrivning över BORÅS MED OMNEJD, 1935.
 

Annons från 1934 & 1942.

Utsikt från pensionatet.
<större bild>


Utsikt mot badviken.
<större bild>
 

Ur vidstående reklamblad:
 

»Omkring 200 m. ö. h., 1 km från Frufällans järnvägsstation vid Borås–Herrljunga järnväg.
7 rum med 10 (ev. 12) bäddar. Alla nutida bekvämligheter, såsom el. ljus, värmeledn.,
W. C. i båda våningarna, badrum, rinnande vatten i alla sovrum.
Sällskapsrum, radio. Badställe med sandbotten.
Helpension 12–13 kr pr. dag vid minst 3 dagars vistelse. Resanderum uthyres.

Pensionatet är beläget 100 m. från allmänna landsvägen, omgivet av barr- och lövskog,
med storslagen utsikt över den nedanför liggande vackra Öresjö och
landskapet däromkring. Framför byggnaden åt sjösidan till stor planerad terrass.
 Vackra promenadvägar.

Täta buss- och tågförbindelser med Borås hela dagen (8 km).
Telefon öppen hela dygnet.

Innehavare: C. V. Johansson
Turistföreningen refererar.»

Bilverkstäder

Allan Öhlander hade på 1950- och 1960-talen en bilverkstad i sin fastighet Ingesberg (Himlabacken 3).

I garaget bakom Bergsbo (Skogsrydsvägen 118) fanns senare Jageblads bilverkstad.

Bageri

Himlabacken 3
 

Systrarna Solveig Pettersson (Granbacken) och Maud Johansson (Hagen) startade ett bageri i källaren av Villa Ingesberg (Himlabacken 1). De höll på något år och hade egen butiksförsäljning och vissa leveranser till andra butiker.
 

Lundins karamellkokning

Gnejsvägen 2
 

Alla kände förr igen Lundins hemkokta karameller vid torgförsäljning eller på marknader. John Lundin var en av tio bröder där många ägnade sig åt frukt- och grönsaksodling och dito försäljning.

Han kom till Frufällan i början på 1930-talet. Familjen hyrde först fastigheten Skogen av Allmänco-disponenten H. Pedersen men köpte den senare.

I början ägnade sig John åt odling av jordgubbar  och uppfödning av fjäderfä (kalkon och pärlhöns). Han fortsatte med grönsaksodling, men så småningom blev hemkokta karameller den dominerande varan i försäljningsstånden.

I Lundins ladugård etablerades – dock inte av John Lundin själv – både champinjonodling och snickeriverksamhet. Byggmästaren Julius Nilsson (som byggde Arnhamra) hade själv bott på Skogen och hade sin maskinutrustning i ladugården. Långt in på 1950-talet höll han på med tillverkning av trästegar där. De såldes på bl. a. marknader. Nilsson flyttade de sista åren sin tillverkning till torpet Frufällans ladugård, 100 m norr om Arnhamra.

(Bild på Skogen;
se ovan »Utsikt från pensionatet»)



Lundins karameller på Krokshallstorget.
<större bild>

Solhults trädgård (handelsträdgård)

Änkefru Maria Kristina Ekelund (f 1873) köpte 1902 mark av ägaren till Skogen Oskar Sjö (soldatson från Vikåsen vid sjön) och uppförde ett hus, som fick namnet Solhult (Kvartsvägen 17). Där drev hon fram till 1937 trädgårdsrörelse. Sonen Johan Ekelund valde sjömanslivet hellre än att odla jorden, och i stället anställdes trädgårdsmästare, som t.ex. Knut Karlsson 1922, Pettersson 1922 och Löfstedt 1927, eller tjänarinnor som t.ex. Anna Bergström 1916–20. Äldre personer har beskrivit hennes resor med tåg, när hon reste till torget för att sälja sina produkter. Trädgården låg söder och väster om boningshuset. Hon bodde sedan några år på Gröne Vallen (Kvartsvägen 20).

År 1938 flyttade Einar & Gully Sandgren med barn till Solhult, som då blev privatbostad (ej att förväxla med »överste» Sandgren på Frufällebacken 48; han bodde ju överst i backen!).

Solhults trädgård.
<större bild>

Skogsryds handelsträdgård

Denna anläggning låg visserligen inte i Frufällan, men får ändå vara med.

Julius Gottfrid »Ji-Ge» Johansson (1898–1974) startade sin trädgårdsrörelse på 1930-talet, på nuvarande adressen Skogsrydsvägen 75. Han startade 1960 Sjöbo Blomsteraffär Ji-Ges Blommor på Fristadsvägen 61, och satsade istället på den. Trädgårdsanläggningen lämnades därför orörd under ett par år kring 1960.

År 1962 förhörde sig Andreas och Erna Carstensen, som då arbetade på Lundqvists handelsträdgård i Ryda, om möjligheten att få arrendera marken i Skogsryd. Det gick bra. De satsade då på partiförsäljning och torghandel med blommor. Snart kom minutförsäljningen i Skogsryd igång också.

De flyttade till Arnhamra i Frufällan och köpte sedan villa Solbacken på Rodervägen 4 av Filip Larsson (innehavare av Bergsbo Trikå).
 

Odlingen utökades och den närbelägna tomten norr om den gamla inköptes (Skogsrydsvägen 77). Dit flyttades verksamheten år 1981. 

Verksamheten lades ner 2004. De byggde då sin villa på området, och flera tomter avstyckades.

I Åke Johanssons bok
om handelsträdgårdar i Borås (2014)
finns några bilder från
Skogsryds handelsträdgård.

Holms mangel

Till de mindre rörelserna i samhället hörde Holms mangel. Leander Holm och hustrun Helga bodde i Skogshall [Höjdvägen 11] och hade garage i huset, men ingen bil. De utnyttjade detta utrymme och satte i stället dit en stor stenmangel, som kunde hyras av frufälleborna. 1 kr/tim kostade kalaset. Innehållet i en rejäl tvättkorg tog en knapp timme att mangla. Nya arbetarskyddsregler satte stopp för verksamheten så småningom; den var rätt farlig för medföljande barn.

Leander Holm var en av kompanjonerna i välkända Hojs skomakeri (Holm & Johansson) vid Södra torget i Borås. Rörelsen är fortfarande i släkten, i fjärde generationen.

Här fanns Holms mangel, Höjdvägen 11 (vid Utkiksvägen).

Eriks korvkiosk

Ejdervägen 22
 

Erik W. Andersson (1894–1977), boende i Valbo, hade under något år kring 1964 en korvkiosk utanför Konsum.
 

Bensinmack

Tidigt fanns det en bensinmack vid Tullen, som drevs av Karl Gustafsson.

Bengtssons affär hade också bensinförsäljning av märket Gulf. När affären flyttade snett över vägen till nya lokaler övertogs macken av Sparsörsflickan Ulla Ljungqvist, som förde märket Uno-X.

År 1964 tog Ulf Larsson (f 1946, Västerhill) över rörelsen och drev den cirka fem år, ofta med pappa Gösta (»Malle») som bensinförsäljare.

Detta är det hittills enda kända bildbeviset på att det fanns en korvkiosk utanför Konsum.
(Detalj ur bild tagen från norr, maj 1964.)