Varifrån kommer namnet Frufällan?

Många har ställt frågan och många har gett svar på den. En del svar är mer fantastiska än andra. Här är »the true story» om hur samhället strax norr om Borås fick namnet.

Härader och gårdar

Vi befinner oss i Sjuhäradsbygden, som består av häraderna Mark, Kind, Bollebygd, Redväg, Gäsene, Ås och Veden samt de två städerna Borås och Ulricehamn. Frufällan ligger i Vedens härad.

Observera att städerna inte hör till häraderna även om de är omgivna av dem. Stad och landsbygd var olika i många hänseenden: i städerna bodde borgarna, på landsbygden bönderna — handelsrättigheter var vitt skilda för dem; i städerna fanns rådhusrätt, på landsbygden häradsrätt, för att nämna några exempel.
 

Ett härad består av ett antal sockar. I Sjuhäradsbygden finns totalt 125 stycken. Vedens socknar är Fristad, Borgstena, Tämta, Vänga, Bredared, Sandhult och Torpa. Tidigare fanns också en socken som hette Längjum (mellan Fristad och Borgstena). Borås grundades 1621 och bestod då av kyrkbyn (+ lite mer) i Torpa. Så småningom växte Borås och 1920 inkorporerades hela socknen i staden; Torpa försvann därmed som socken.

En socken är i sin tur indelad i gårdar (hemman, »i mantal satt jord») och allmänningar. Med skiftesreformen Storskifte 1749 och 1757 delades allmänningarna upp på gårdarna. De nya ägorna låg ofta långt ifrån själva gården och blev s.k. utmarker.

Varje gård har en viss storlek (=skattekraft). När systemet började var (i princip) en gård lika med 1 mantal. Sedan delades gårdarna och blev då mindre. När befolkningen ökade behövde man mer mark och på gårdarnas ägor anlades torp, som ägdes av gårdarna och där inbyggarna fick betala arrende i form av arbete m.m.

»Fru-» från Frugården

Marken vid det som vi idag kallar Frufällan, delades ut till gårdarna i Längjum (som på 1500-talet blev en by i Fristads socken). Gårdarna i Längjum hette Frugården, Skinnargården, Frälsegården, Ledsgården, Storegården, Stommen, Råstorp och Håstorp.

»-fällan» från en skogsfälla

En fälla är ett skogsparti där skogen fällts. Vad skulle man då använda de nedtagna träden till? Flotta hem till Längjum och såga brädor, kanske? Nej, en fälla är detsamma som en sved/svedja. Man fällde skogen för att kunna odla i den näringsrika askan. Näringen räckte emellertid bara till några få säsongers odling, sedan måste man fälla ett nytt område. Efter cirka 30 år var man tillbaka på det ursprungliga stället och fällde träden på nytt. Svedjeodling var här lika vanligt som i de s.k. finnmarkerna uppåt landet.

En gård bestod av inägor och utmarker. Inägorna var inhägnade och användes för odling av säd och rotfrukter. Utmarken låg på gemensamt område, t.ex. en allmänning och krävde tillstånd för att få svedjas.

Förarbetet med en sved/svedja började året före bränningen. Då höggs all smärre vegetation bort och de större träden kvistades upp till brösthöjd. Nästa år fälldes träden — inåt, för att få en brandgata i ytterkant — och området kallades då fällan. Fällningen började när bladen hunnit utveckla sig fullt, dvs före midsommar. Sedan fick fällan ligga och torka under sommaren. Bränningen skedde i regel i slutet av september. I början av oktober röjdes sveden och därefter kunde sådden ske.

Effekten av trädfällning och eldning blev densamma som modern NPK-gödsling ger. När träden fälldes återbildades kvävet (N) från rötterna till jorden, fosfor (P) och kalium (K) kom från askan.

Under det första året odlades vanligen säd, och sädesslaget var alltid råg (höstråg). Under andra året odlades i regel potatis (innan potatis var vanligt valdes i stället rovor). Därefter kunde svedjan användas som betesvall innan den fick växa igen. Det hände att odlingsföljden de första två åren var den omvända mot ovan beskrivna.

Efter cirka trettio år var det åter dags att bränna marken. På utmarken fanns därför svedjor i olika åldrar.

Torpet Frufällan, Längjum Frugård 4:6, 1958.

Torpet Frufällan

På Frugårdens utmarker anlades torpet Frugårdens fälla, som sammandrogs till Frufällan (egentligen heter det nog bara Frufälla) — på Skinnargårdens marker torpet Skinnfällan och på Ledsgårdens torpet Ledstorp (se kartor). Torpet Frufällan fick så småningom, när torpet kunde avstyckas och köpas loss från stamfastigheten, fastighetsbeteckningen Längjum Frugård 4:6. Det var därmed klassat som en s.k. jordbruksfastighet.

Ovan nämnda torp är bebodda från början av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Torpet Frufällans byggnader låg cirka 100 m nordväst om järnvägsövergången (nuvarande adress Trossvägen 6–8). Markområdet som hörde till torpet är beläget väster om järnvägen, norr om Ankarvägen samt öster om Trossvägen och dess förlängning.

 
De sista boende i torpet var syskonen Johan (1858–1945), »Sôffi» (1860–1940) och Alma (f 1867) Augustsson, som en tid skötte grindarna vid järnvägen. Alma lämnade stället 1945, strax efter Johans död. Torpet var sedan öde, men användes en tid för scouternas samlingar; revs på 1960-talet, när nybyggnationen trängde fram.

Samhället Frufällan

När järnvägen drogs fram på 1860-talet bodde det få människor här och någon hållplats anlades inte. Men 1898 fick banan en anhalt och den måste naturligtvis ha ett namn. Hade det funnits en riktig by i närheten, så hade dess namn getts till anhalten, men nu tog man bara ett närbeläget torpställes namn, Frufällan. Den första hållplatsbyggnaden låg närmare järnvägsövergången än den station som byggdes 1938. Därför var det naturligt att det närmast belägna torpet Frufällan (100 m bort) fick ge namn åt hållplatsen och inte det avlägsna Skinnfällan (200 m).

Torpet fick alltså ge namn åt hållplatsen först, och efterhand som samhället växte föll det sig naturligt att också detta fick namnet Frufällan.

Senare blev Frufällan också ett ortnamn för postadresser och dess utbredningsområde kan kanske vara det som idag sätter gränserna för samhället. Några strikta gränser finns inte.

På senare tid (efterkrigstid) är följande gränser naturliga:

i söder: öster om landsvägen — två hus bortom Espingstorp (»Tullen»); väster om landsvägen — 100 m längre bort (vid vattnet); här gick gränsen mellan Fristads och Torpa socknar, och (1920–1974) mellan Fristads kommun och Borås kommun,

i väster: Öresjö,

i norr: vid vägkrönet hitom Klinten — Klinten är namnet på fastigheten med röda huset på vänster sida strax bortom högsta punkten på vägen mot Sparsör (vid busshållplatsen med samma namn); Klinten ligger i Sparsör,

i öster: alla som bor i Himlabacken och dess gamla förlängning, nu Peder Gyltas väg, har postadress Frufällan. De som bor allra högst upp i backen bor ändå i Gingri socken i Ås härad.

Så enkelt är det!

 
Åter till Frufällans startsida