På gårdarna fanns annan bebyggelse än den som nyttjades av
ägaren/brukaren. Torp, backstugor och undantagsstugor är exempel på detta, med olika
status för de boende. Alla är de på något sätt hyresgäster hos gårdsägaren.
Merparten av området inom nuvarande Frufällan var tidigare en
allmänning och endast en gård med gårdsstatus fanns inom gränserna. Det var
Skogen eller Varpeliden i backen upp mot vägkrönet mot Sparsör.
Här gör vi en resa vid förra sekelskiftet, i huvudsaklig riktning från norr
till söder, med någon liten avstickare:
Klinten
Fastighetsbeteckning: Lundagården Västra.
Adress: xxx
Klinten är ett torp som ligger norr om krönet mot Sparsör och därför inte inom Frufällans område. Här har det medtagits därför att ett
missförstånd tycks vara för handen; vägskyltar och busshållplatser har
olika benämning på området vid gränsen mot Sparsör. Och busshållplatsernas
namn är mer att lita på än vägskyltarnas.
Torpet är ett av Fristads äldsta och fanns åtminstone redan
1730. Vid förra sekelskiftet bodde här arrendatorsparet Per Gustaf
Pettersson och Alma Charlotta Carlsdotter.
|
Klinten (i Sparsör), 2008.
|
Nyskoga
Fastighetsbeteckning: Skogen 1:2
Adress (ungefärlig): Porfyrvägen 1
Avsöndring från Varpeliden/Skogen
Ett litet torp som kunde föda ett par kor. Det är »stamhemman» för
släkten Friberg, vars barn Anna, Gustaf och August bott i närheten. |
Nyskoga
|
Skogsbo
Fastighetsbeteckning (tillhörig): Rölle
Adress (ungefärlig): Frufällebacken 50
Torp på Rölles mark, drygt 100 m norr om Skogsslätt (se nedan).
Beboddes från 1870 av en smed, som levde under enkla förhållanden.
Kallades också Lullens, p.g.a. hans begivenhet på starka drycker. Revs
omkring 1910. |
|
Skogen eller Varpeliden
Fastighetsbeteckning: Skogen 1:1 – 1/8 mtl.
Adress: Gnejsvägen 2
Skogen är det enda hemmanet (= gården) inom Frufällans område.
Den har också haft namnet Varpeliden under en period. Anledningen är
denna:
Det sägs att under slutet av
1700-talet hade Annika Jonsdotter en lönnkrog här. I december 1777, då hon
var ensam hemma, kom en båtsman och en soldat för att röva. De krävde mat
och pengar, men fick inte det, och båtsmannen slog då Annika i huvudet så att
hon dog. Han stal också 6 riksdaler.
Efter gripandet blev det förhör inför
Vedens häradsrätt den 19 december samma år. Han erkände och dömdes att
mista högra handen, halshuggas och steglas samt att ersätta pengarna. Han
avrättades i juli 1877.
Efter händelsen kastade man upp varp, alltså
stenar i en hög. Platsen fick från omkring 1810 namnet Varpeliden. 1907 bestämdes att namnet
åter skulle vara Skogen.
Stamfastigheten Skogen låg på nuvarande adressen Gnejsvägen 2, med ladugård på andra sidan gatan (Gnejsvägen 1). Gårdens ägor låg
på västra sidan om landsvägen.
Vid sekelskiftet beboddes Skogen/Varpeliden av
Ägare Johan Petter Svensson, f 1830
Hustrun Kajsa Emanuelsdotter, f 1814
Senare
Klas Oskar Friberg, f 1864
Hustrun Paulina Stensson, f 1869 |
Skogen eller Varpeliden, 1945.
Huset uppfört 1870; revs 2005.
|
Skogsslätt
Fastighetsbeteckning: Rölle 1:3.
Adress: Sandstensvägen 11
Detta är ett torp under Rölle gård, som ligger cirka 500 m norrut.
Nuvarande hus är byggt 1908. Det avstyckades senare till en egen fastighet
på 3 ha, med ägorna öster om landsvägen.
Torparen Per Alfred Andersson, f 1834
Hustrun Johanna Kristina Johansdotter, f 1844.
I någorlunda modern tid minns vi att ägaren hette Grönbäck.
|
Skogsslätt, 1948 resp. 2008.
|
Lilla Varpeliden
Fastighetsbeteckning (tillhörig): Håstorp
Adress (ungefärlig): Grusvägen 2
På den »ö» söder om Skogen, som ligger mellan nuvarande riksvägen och
den gamla (nuvarande Grusvägen), låg fordom också ett torp, Lilla
Varpeliden. Det var en oansenlig grå stuga med torvtak och ett utvändigt
spjäll. Det var bebott från 1840-talet. Stugan försvann vid förra
sekelskiftet. |
|
Björkebacken
Fastighetsbeteckning: Håstorp 1:7
Adress: Klippvägen 2
Marken för det ursprungliga torpet bröts 1830 och låg 10-talet meter
närmare vägen. Byggnaden på vidstående bild uppfördes 1916.
En skomakarverkstad som hörde till torpet flyttades vid
nybyggnationen över vägen [Klippvägen]. Där bodde under 1950-talet en
äldre kvinna, Hilma Andersson. Huset finns alltjämt kvar.
Torparen Olaus Johansson »Wettera-Olle», f 1825
Hustrun Inga Kajsa Larsdotter, f 1825
Av inbyggare i modern tid minns vi fam. Allroth, som under några år i
början av 1950-talet hyrde ut till Sigvard Berggren (se rubriken
Profiler). |
Björkebacken i ny version.
Det gamla torpet låg närmare vägen.
|
Bäckabo el. Öreskog (»Siesings», Sjöviken)
Fastighetsbeteckning: Råstorp Östergård 2:3 – 1/32 mtl
Adress: Kapellvägen 4
Torpet bröts omkring 1820, troligen av en soldat från Vikåsatorpet (se
nedan). Vid sekelskiftet ägdes torpet av August Larsson.
Arrendator Gabriel Pettersson, f 1835
Hustrun Kristina Larsdotter, f 1833
+ 3 barn
Frisörmästare Thor Siesing (1882–1954) köpte fastigheten 1925. Han uppförde
det nuvarande bostadshuset 1935. <bild fam. Siesing> |
Torpet Bäckabo (överst) revs och ersattes av en villa 1935.
Efter ny fastighetsbildning kallas den numera Sjöviken.
|
Vikåsatorpet/Wikåsen
Soldattorpet Vikåsen
Adress: Kapellvägens förlängning
Torpet hade beteckningen Elfsborgs kompani nr 41 (Håstorps rote) under
Kungl Westgöta regemente (I 6), tidigare benämnt Västgöta Kavalleriregemente,
med förläggning på Axvalla hed.
Detta är det enda soldattorpet inom Frufällan.
Sjuhäradsbygden är normalt upptagningsområde för
Elfsborgs regemente (I 15), men vissa soldattorp hör till I 6.
Udden som skjuter ut i Öresjö norr om samhället heter Vikåsaudden och viken (som en gång var en fin badplats) heter Vikåsaviken.
I folkmun har platserna förstås alltid kallats »Ohlsons udde» respektive »Siesings
vik». Torpet låg 20 m söder om nerfarten till gamla badplatsen mitt i viken.
Soldaten Sven August Gren, f 1853
Hustrun Anna Lovisa Andreasdotter, f 1846
+ 7 barn, f 1875–90
På 1950-talet bodde Helga och Erik Malmberg i stugan på
somrarna. Huset revs på 1970-talet. Idag
syns inga rester. (En broder Malmberg bodde på höjden strax intill.) |
<större färgbilder på Vikåsen>
Soldattorpet (ST) Vikåsen, 1958.
Torpet låg nära
gamla badplatsen.
 |
Ledstorp
Fastighetsbeteckning: Längjum Ledsgård 6:1
Adress: Kapellvägen
Ledstorp bebyggdes på 1870-talet. Som framgår av namnet är det ett torp under Längjum Ledsgården. Det låg
granne med Allhuset (f.d. Församlingshemmet). Rester
av grunden finns kvar och trumman vid bäcken vid Kapellvägen visar var
infarten låg. Bebott till 1956. Boningshuset revs 1962. Vid sekelskiftet bodde här:
Arbetaren/repslagaren Per Gustaf Larsson, f 1844
Hustrun Anna Sofia Andersdotter, f 1839
Över fastigheten svävar sedan 1969 en högspänningsledning, som går mellan
Sjömarken och Ulricehamn.
|
Ledstorp, 1948. |
Frufällan
Fastighetsbeteckning: Längjum Frugården 4:6 – 1/32 mtl
Adress: Loggvägen 6
Ursprungligen ett torp under Längjum Frugården, som senare friköpts.
Detta torp har givit namn åt hela samhället Frufällan. Läs mer om detta
under avsnittet Vad betyder namnet Frufällan?
Torpet bröts upp på 1830-talet och friköptes (och sattes i
mantal) av torparen 10-talet år senare.
Ägare enkan Inga Kajsa Magnidotter, f 1829
s Johan Alfred Augustsson, 1858–1945
d Mathilda Sofia »Sôffi» Augustsson, 1860–1940
d Amanda Josefina Augustsson, f 1865
d Alma Charlotta Augustsson, f 1867
Syskonen Johan, »Sôffi» och Alma var de sista som bodde i
torpet. De skötte också grindarna vid järnvägen. Vid Johans
(»f.d. banvakt, pensionerad pga. svaga ögon») död 1945 flyttade
kvarvarande systern Alma (»f.d. grindvakt») till släktingar i Sparsör. Byggnaden
stod sedan öde, men upprustades och användes under
några kring 1960 som scoutstuga. Boningshuset revs i mitten av 1960-talet. |
Torpet Frufällan, 1948 resp. 1958.
Gav namn åt hela samhället.
|
Skinnfällan (Jakobsdal, Nybygget); Villa Örnboet
Fastighetsbeteckning: Längjum Skinnargård 2:17 – 1/16 mtl
Adress: Skogsrydsvägen 121
Storskiftet på dessa marker genomfördes omkring år 1800. Torpet har
brutits upp strax därefter. Ursprungligen ett torp under Längjum Skinnargården (fälla
= svedja), som satts i mantal.
Flera ägare hade stället, men vid sekelskiftet stod Levander
(se nedan) som ägare. Han kallade stället för Jakobsdal, efter sitt
förnamn.
Banmästaren/tegelbruksägaren (vid Skalle) Jakob Emanuel Levander, f 1822
Hustru 1 Britta Andersdotter, f 1824
Hustru 2 Anna Stina Nilsdotter, f 1856
Textilfabrikören V Gust. Rydin köpte torpet och avstyckade
därifrån sin sommarbostad Lissbo (Riggvägen 5)
Under 1930-talet arrenderades arrenderades stället av Joh.
Teodor Andersson och hustrun Ellen Grundström.
Där torpets boningshus en gång låg ligger nu en villa. Den uppfördes
1936 av dåvarande ägaren till Industri AB Damtrikå fabrikören Axel
Öhrn. Han gav också namnet till villan: Örnboet. Fabriksbyggnaden, på
andra sidan landsvägen, ligger delvis på den plats där torpets ladugård
låg.
|
Torpet Skinnfällan el. Jakobsdal.
Örnboet (efter Axel Öhrn).
På denna plats låg tidigare torpet Skinnfällan.
|
Espingstorp, »Tullen»
Fastighetsbeteckning: Längjum Stommen 1:4 – 1/16 mtl
Adress: Skogsrydsvägen 106
Ursprungligen ett torp under Längjum Stommen. Senare friköpt och den
gård som längs fram i tiden var i bruk. Ladugården finns ju kvar.
Stället är ju i första hand känt under namnet Tullen. Här
upptogs en gång vägtull, men inte varutull. Detaljer kring detta står att
läsa under avsnittet Landsvägen Borås-Fristad.
Vid sekelskiftet var ägarna många, och här är några av dem:
7/144 ägare Kristina Andreasdotter, f 1836
1/144 ägare enkan Anna Britta Andreasdotter, f 1834
s. Johan Oskar Andreasson, f 1870
d. Selma Charlotta Andreasdotter, f 1873 (hon övertog
fastigheten och sedan gick den till hennes son Karl Gustafsson, f 1900
»Kalle på Tullen»)
dessutom verkar
1/116 ägas av Per Nyman i Borås, och
1/432 av V Strid i Borås
Villan bortom (Stommen 1:5) det ursprungliga torpet (med den kvarvarande
ladugården) är en avstyckning och kallas Espingstorp.
|
Det gamla Tullen, rivet omkring 1972.
|
För vidare studier rekommenderas boken Torpen i Fristads socken av
Gustaf Thulin.
|
|
