Åter till:
Indexsida
|
Åter till: |
»Medlemskap i föreningen kan erhållas av enskild person eller förening, som vill främja föreningens verksamhet. Medlem betalar årsavgift enligt regler och med belopp som årligen fastställs av föreningsstämman.
Medlem som gjort förtjänstfulla insatser för
föreningen kan kallas som hedersmedlem.»
Så kan det se ut i stadgarna. Men vad betyder det och vad bör man tänka
på?
Detaljstyr inte via stadgarna vilka typer av medlemmar som ska finnas och hur medlemskap kan erhållas. Överlåt detta åt stämman, det ändras så fort ibland. Grundkategorin av medlemskap kallas förmodligen huvudmedlem eller senior. Att införa familje- eller studentmedlemskap kan också bli aktuellt. Med fler medlemmar från en familj ökar intäkterna för föreningen utan att någon extra ansträngning från föreningen görs. Genom att erbjuda studenter eller juniorer medlemskap ökar chansen att i framtiden få fullbetalande medlemmar. Kanske också en kategori pensionärer är intressant.
Om andra föreningar och företag kan vara medlemmar bör detta ägnas en extra tanke vad gäller förmåner och rösträtt (se nedan).
När en person kallas som hedersmedlem bör man veta vad det innebär för åtaganden för föreningen. Blir hedersmedlemmen samtidigt ständig medlem? Erhåller personen under sin livstid alla förmåner som betalande medlemmar har?
Några synpunkter på ständigt medlemskap kan vara på sin plats. Att få ständiga medlemmar borde vara en dröm för de flesta föreningar. Avgiften måste förstås vara den rätta — 10–15 årsavgifter är lagom. Intäkten bör sedan periodiseras över åtminstone fem (kanske tio) år för att inte påverka ett års resultat. Detta bör jämföras med hur länge man kan räkna med att en person annars kommer att vara medlem (Hur många är med mer än tio år i samma förening?). Det kan också finnas ett värde i att ha ett namn extra i registret och kostnaden för en förmån kan ju också ses som mycket marginell. Men förhållandena i föreningen kan ändras, varför en viss restriktivitet med denna typ av medlemskap bör finnas.
Se inte bara det ständiga medlemskapet ur föreningens synpunkt. Vissa personer skulle inte reflektera på medlemskap om det inte fanns ett (billigare) ständigt alternativ. Alla är inte lika intresserade av föreningens verksamhet.
Stödjande medlemskap innebär att någon betalar mer än ordinarie medlemsavgift, utan att erhålla några extra förmåner.
Här är det också viktigt att fundera på vilka förmåner medlemmarna ska få. Om t. ex. en tidskrift ges ut bör den utdelas till alla fullbetalande medlemmar, oberoende av om de är enskilda personer eller föreningar. Men också andra kategorier med eget hushåll (t. ex. studenter och pensionärer) bör få samma förmåner. Andra förmåner som t. ex. gratis kaffe kan rimligtvis bara gälla en enda representant för en medlemsförening.
Om i stort sett enda förmånen är en årsbok finns ett bra sätt att komma ifrån problematiken. Företaget/föreningen betraktas inte som medlem. I stället finns de med i registret som underlag för en faktura i samband med bokdistribution. Förmodligen är fakturabeloppet, beroende på förmånens värde i förhållande till medlemsavgiften, då på annat belopp än den senare.
Ett problem som följer med olika medlemskategorier är hur representation och rösträtt ska gälla. Har familjemedlem rösträtt? Tillåts röstning genom ombud? Huvudprincipen blir nog att de som är närvarande vid en stämma i en ideell förening måste tillerkännas rösträtt. Ombudsröstning tillåts dock inte.
Röstlängd bör ej nyttjas i ideella föreningar. Det kräver i så fall exakta uppgifter i stadgarna om hur röstning får ske (för ekonomiska föreningar finns dylika uppgifter i lagtext). Och röstlängden måste utsändas tillsammans med kallelse eller hållas tillgänglig någonstans (webbsida!) för att alla före stämman ska kunna kontrollera att den är riktig! Har de medlemmar som inte betalt full medlemsavgift rösträtt? Kanske en halv röst! Är det tillåtet att rösta via ombud? Kan man i så fall ha fullmakt från mer än en medlem?
